Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • apa.csl
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Sinnessjukdom & straffansvar: En komparativ studie av svensk och finsk rätt
Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013).
2023 (Swedish)Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesisAlternative title
Mental illnes & criminal liability : A comparative study of Swedish and Finnish law (English)
Abstract [sv]

Det har i flera omgångar genom den svenska statens offentliga utredningar och propositionerutretts och lämnats förslag på ett återinförande av ett tillräknelighetskrav i straffrätten. Sverigehar vidare tillsammans med några få stater en unik särställning med anledning av att allvarligtpsykiskt sjuka lagöverträdare kan begå brott och därmed uppbära straffansvar. Trots att densvenska regleringen fått kritik för sin nuvarande ordning är det tydligt att frågan knappast äroproblematisk eftersom det anses finnas skäl både för och emot ett tillräknelighetskrav. Ettvanligt förekommande argument för ett tillräknelighetskrav är att skuldprincipen ska få störregenomslag i rättsordningen. Ett vanligt förekommande argument emot ett tillräknelighetskravär att brottsligheten måste få en tillräcklig ingripande reaktion från samhället.Sverige och Finland är två länder vars straffrättsliga system har samma bakgrund och är likai många delar. Behandlingen av psykiskt sjuka lagöverträdare skiljer sig däremotanmärkningsvärt sedan brottsbalken trädde i kraft år 1965. På ena sidan finns det svenskarättssystemet som utgår från att alla psykiskt sjuka lagöverträdare oberoende av psykiskttillstånd kan begå brott och kan straffas för brott, varpå påföljden kan bestäms tillrättspsykiatrisk vård eller vid synnerliga skäl till fängelse eller andra alternativa påföljder. Harett brott begåtts är huvudregeln att en påföljd ska väljas. En särskild situation föreligger däremotom lagöverträdaren till följd av den allvarliga psykiska störningen har saknat förmåga att insegärningens innebörd eller anpassa sitt handlande efter en sådan insikt. Vid en sådan situationfinns ett strikt fängelseförbud under förutsättning att det allvarliga psykiska tillståndet inte berorpå självvållat rus. På andra sidan finns det finska rättssystemet som sedan strafflagens tillkomsthar haft en klar ståndpunkt i att straffrätten ska innehålla ett tillräknelighetskrav mot bakgrundav bland annat skuldprincipens läror. Enligt principen är det inte rätt att klandra och bestraffaen lagöverträdare som till följd av sitt sinnestillstånd saknat insikt. Det innebär att den som vidtidpunkten för gärningen varit otillräknelig inte kan begå brott och därför naturligtvis intestraffas på den grunden. En lagöverträdare som kan bli föremål för tvångsvård ska av domstolenöverlämnas till de sjukvårdsmyndigheter i Finland som kan besluta om sådan vård. Allvarligtpsykiskt sjuka lagöverträdares straffrättsliga ställning skiljer sig således på så sätt att detpsykiska tillståndet beaktas vid skuldbedömningen i finsk rätt och vid påföljdsbedömningen isvensk rätt.Det svenska straffrättssystemet avseende allvarligt psykiskt sjuka lagöverträdare kommerutredas och analyseras i ljuset av det finska straffrättssystemets tillräknelighetslära. Hurregelverket i respektive rättssystem ser ut och vad för konsekvenser som följer av regelverkenkommer utredas i uppsatsen. Syftet är att genomföra en komparativ studie som främst tar siktepå vad som faktiskt skiljer regelverken åt och vilka problem som finns med dem. Uppsatsen tarvidare upp centrala straffrättsliga principer som behandlar straffansvarets innebörd samt hurprinciperna får genomslag i de olika rättssystemen.

Place, publisher, year, edition, pages
2023. , p. 76
National Category
Law
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kau:diva-98050OAI: oai:DiVA.org:kau-98050DiVA, id: diva2:1828596
Educational program
Juristprogrammet, 270 ECTS
Examiners
Available from: 2024-01-24 Created: 2024-01-17 Last updated: 2024-01-24Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

By organisation
Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013)
Law

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 76 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • apa.csl
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf