I denna artikel analyseras tillämpningen av kapitalbristreglerna i fråga om rådrumsfristens startpunkt. Reglerna analyseras särskilt från styrelses, vd:s och revisors perspektiv där tillgängliga rekommendationer från FAR inte står i överensstämmelse med praxis från HD och den juridiska doktrinen. Risken för revisorer att ge felaktig rådgivning som leder till personligt ansvar för styrelse och vd framstår som stor. Svaret på frågan i underrubriken är enkelt, men metodtillämpningen ger anledning till eftertanke.