Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE credits
De senaste åren har frågan om skatteflykt och aggressiv skatteplanering varit föremål för reglering inom EU. Ett antal direktiv har antagits inom detta område, bland annat ATAD I och ATAD II. Den 22 december 2021 presenterade EU-kommissionen sitt förslag till skalbolagsdirektivet, även kallat för ATAD III, som syftar till att bekämpa missbruk av skalbolag för otillbörligt skatteändamål. Direktivförslaget säkerställer att företag med minimal substans ska inte kunna ta nytta av regler i skatteavtal som syftar till att undanröja dubbelbeskattning samt skatteförmåner som följer av moder/dotterbolagsdirektivet och ränte/royaltydirektivet, i den mån dessa direktiv gäller på grund av att företaget har hemvist inom EU. Sverige är medlem i den Europeiska unionen vilket innebär att Sverige, om direktivet antas, är skyldig att införliva direktivet i svensk rätt. Den förlorade rätten till förmånsregler som följer av moder/dotterbolagsdirektivet, samt ränte/royaltydirektivet medför att det framtida införlivandet av skalbolagsdirektivet i svensk rätt förmodligen kommer att påverka beskattningen av utdelningar, räntor och royalties i Sverige.
Syftet med uppsatsen är därför att utforska den potentiella inverkan av den framtida implementeringen av skalbolagsdirektivet på beskattningen av utdelningar, räntor och royalties i Sverige. Genom att noggrant undersöka och diskutera dessa potentiella effekter syftar uppsatsen till att ge en djupgående förståelse för de eventuella skattemässiga konsekvenserna av direktivets implementering i svensk rätt.
I uppsatsen görs antagandet att Sverige kommer att uppfylla direktivets minimikrav men inte kommer att införa strängare regler än vad som anges i skalbolagsdirektivet. Det antas vidare attSverige i de fall skalbolagsdirektivet föreskriver kommer att bortse från de förmånsregler som följer av moder/dotterbolagsdirektivet, ränte/royaltydirektivet samt skatteavtal (6 a kap. 2§ IL, 24 kap. 34§ och 36§ IL, 4§ femte stycket KupL samt artikel 10-12 skatteavtal) och att Sverigei de fall skalbolagsdirektivet föreskriver kommer att tillämpa de nuvarande bestämmelsernasom reglerar beskattning av utdelningar, räntor och royalties (6 kap. 11§ andra stycket IL, 15 kap. 1§ IL, 24 kap. 32§,33§ och 35§ IL, 4§ första stycket KupL, 6 a kap. 2§ IL, 24 kap. 34§ och 36§ IL, 4§ femte stycket KupL samt artikel 10-12 skatteavtal ). Det vill säga uppsatsen utgår ifrån att de ovannämnda bestämmelserna förblir oförändrade och att Sverige inte kommer att införa ny lag som beskattar ränteutbetalningar.
Analysen visar att efter direktivets implementering kommer förmodligen bestämmelserna i 6 kap. 11§ andra stycket IL, i 15 kap. 1§ IL samt i 4§ första stycket KupL att vara tillämpliga i fler situationer än i dagsläget, förutsatt att ett skalbolag är inblandat i transaktionen. Detta på grund av Sverige i vissa fall måste bortse från bestämmelserna i 24 kap. 34§ och 36§ IL, i 4§ femte stycket KupL, i 6 a kap. 2 § IL, och i artiklarna 10–12 i skatteavtal, samt måste beskatta delägarföretaget för sina fiktiva inkomster under vissa förutsättningar.
2023. , p. 38