Den svenska CFC-lagstiftningen syftar till att förhindra skatteundandragande och skatteplanering genom att löpande beskatta delägare i lågbeskattade utländska juridiska personer för sin inkomst. Lagstiftningen har varit föremål för en del diskussion kring tillämpligheten och förenligheten med andra internationell regler och åtaganden som Sverige har. 

Den svenska CFC-lagstiftningen har omarbetats en del sedan dess införlivande och kriterierna för lågbeskattade utländska bolag har ändrats, även internationell påverkan har spelat en stor roll i hur lagstiftningen är utformad. Trots att de internationella regler har införlivats så har vissa tillämpningssvårigheter uppkommit genom åren, inte minst när det gäller lagstiftningens tillämpning i förhållande till skatteavtal. Även frågan gällande huruvida de svenska CFC-reglerna är förenliga med internationella regler och Sveriges internationella åtaganden är av stor vikt att få klarhet i. 

Genom åren har EU spelat en stor roll för utvecklingen av den svenska CFC-lagstiftningen, bland annat genom sin rättspraxis och införandet av ett direktiv mot skatteflykt som ställer upp minimikrav för medlemsstaternas CFC-lagstiftning. De svenska CFC-reglerna är delvis förenliga med den internationella rätten, men mycket kan förbättras gällande tillämpningen och utformningen av lagstiftning för att ännu bättre uppnå de mål och det syfte som lagstiftningen har.