This study aimed to examine how gender and gender norms influence custody, residence, and visitation evaluations from a social constructivist perspective. Five qualitative interviews were conducted with social workers within the family law field. The data underwent qualitative content analysis, guided by theoretical frameworks such as Hirdman's gender theory, attachment theory, and Giddens' structuration theory. The results indicated that the majority of the respondents did not experience any difference in which parent files a lawsuit, but variations were observed in the claims submitted by mothers and fathers. Traditional norms associated with mothers and fathers were found to persist, leading to differential assessments of custody, residence, and visitation. Family court officers noted that these differences often revolve around attachment. The findings suggest the prevalence of traditional gender norms within the family court system, albeit with increasing challenges and questioning. This study contributes to understanding how these norms persist and evolve, emphasizing the need for ongoing critical examination of gender-related factors in custody and visitation decisions.

Denna studie syftade till att, med en socialkonstruktivistisk utgångspunkt, undersöka upplevelsen hos socionomer inom det familjerättsliga området av hur normer om genus påverkar vårdnad-, boende-, och umgängesutredningar. För att få svar på studiens syfte och frågeställningar genomfördes fem kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma socionomer inom det familjerättsliga området. Den insamlade empiriska datan genomgick en kvalitativ innehållsanalys, där tolkningen baserades på Hirdmans genusteori, anknytningsteorin och Giddens struktureringsteori. Tidigare forskning inom ämnet beaktades också i analysen. Resultatet visade att majoriteten av respondenterna inte upplever någon skillnad i vem av föräldrarna som går in med en stämning. Däremot observerades skillnader i vilka yrkanden som lämnades in av mammor och pappor. Respondenterna upplevde även att traditionella normer och föreställningar kopplade till mammor och pappor lever kvar och att det görs skillnad mellan mammor och pappor vid bedömningar av vårdnad, boende och umgänge. Respondenternas upplevelse var att de skillnader som görs ofta är kopplat till anknytning. Sammanfattningsvis tyder resultaten på att traditionella normer rörande genus fortsätter att vara framträdande inom det familjerättsliga området. Dock utmanas och ifrågasätts dessa normer alltmer. Studien bidrar till en djupare förståelse av hur dessa normer överlever och förändras inom familjerätten, och betonar behovet av kontinuerlig kritisk granskning och omvärdering av könsrelaterade faktorer vid beslut om vårdnad och umgänge.