Bakgrund: Klimatförändringar är något som har konstaterats och arbete för att minskapåverkan på klimatet är en nödvändighet för samhällen. Arbete med klimatförändringarbenämns generellt sett som hållbar utveckling, som syftar till att försöka att skapa en balans mellan sociala-, ekonomiska- och ekologiska dimensioner för att inte hindra framtida generationers möjlighet till utveckling. I detta har det även blivit viktigt att arbeta för att minska samhällets sårbarhet mot effekterna av klimatförändringar och främja resiliens. Inte minst i urbana miljöer som ofta är pådrivande till ökad sårbarhet och påverkan på klimatet.Klimatanpassning och hållbarhet är beroende av varandra, både för att värna om framtida generationer och att minska sårbarheter. Trots detta är det inte självklart hur klimatanpassning ska ske i svenska kommuner eller vem som har ansvaret.

Metod: Uppsatsen följer en fallstudiedesign av två svenska kommuner för att undersöka hur klimatanpassning kommer i uttryck, hur de främjar resiliens samt hållbarhet men även vilka utmaningar som finns. För att kunna undersöka detta har två datainsamlingsmetoder använts, vilka är intervjuer med både kommun och länsstyrelse. Men även dokument som har haft en relevans för en samhällsplanerarkontext och klimatanpassning. De dokument som användes var översiktsplan, detaljplaneprogram, detaljplan och vardera kommuns motsvarighet tillklimatanpassningsplaner. För att analysera data har en kvalitativ innehållsanalys tillämpats påbåde intervjuerna och dokumenten.

Resultat: Något som kan konstateras är att båda kommunerna har lyckats att integrera klimatanpassning i sina översiktsplaner, detaljplaneprogram och detaljplaner. Kommunerna har även dokument som direkt berör klimatanpassning, i form av en handlingsplan (Huddingekommun) och riktlinjer för klimatanpassning (Norrköpings kommun). Kommunernas angreppsätt för att arbeta med klimatanpassning är på en övergripande nivå inriktad på mångfunktionella lösningar, som kan komma i uttryck i form av parker, gröna tak eller hybridlösningar (teknisk lösning i samband med naturbaserad lösning). En underliggande anledning till detta är att de har en övergripande inriktning med att vara hållbara, både med de planeringsideal de har och den klimatanpassning som sker. Även om klimatanpassning sker finns fortfarande utmaningar, exempelvis ansvarsproblematik, juridisk tvetydighet, osäkerhet och till vilken mån en anpassning ska ske.

Konklusion: Kommunerna har kommit en bit med sin klimatanpassning, i jämförelse med tidigare evidens och forskning inom området. Det existerar en medvetenhet inom båda kommunerna om sårbarheterna de har gentemot klimatförändringar och att de måste arbeta med klimatanpassning för att främja ett resilient och hållbart samhälle. Resiliensen uppnås via att skapa en robusthet som är uppbyggd på flexibilitet och mångfunktionella lösningar. Vidareforskning inom området rekommenderas, då det fortfarande inte är självklart hur klimatanpassning ska ske.

Samhällsrelevans: Hållbar utveckling är en nödvändighet om det mänskliga samhället ska kunna existera och utvecklas på lång sikt. Samtidigt som detta inte kommer vara möjligt om en anpassning av samhället utefter nya klimatförhållanden sker. Sker inte en anpassning kommer förluster till följd av naturkatastrofer att ske, som hotar möjligheten till hållbarutveckling. Detta samtidigt som sidoeffekter av klimatanpassningen måste beaktas, då även de kan påverka möjligheten till hållbarhet.