Over the past decade, research on microplastic pollution has gained significant attention. Research regarding microplastic occurrence in freshwater fish, however is still scarce. While possible pathways have been investigated, passive transfer via ingestion of prey, and possible bioaccumulation in different organs remains relatively unstudied. The scope of the work presented here was to examine microplastic occurrence in brown trout (Salmo trutta) and its main prey European smelt (Osmerus eperlanus) from Lake Vänern, Sweden. Further, my aim was to investigate for microplastics different organs such as stomach, liver, heart and intestine. Brown trout were collected by sport fishermen at sport fishing contests in Lake Vänern. All dissected organs were treated with hydrogen peroxide (H2O2) and particles were analysed and identified using Fourier transform infrared spectroscopy (FTIR). Microplastics were found in 94% of brown trout with 43% coming from the intestine, 41% from the stomach and 16% from the gastrointestinal tract of smelt. There was a significant difference in microplastic abundance between organs. No microplastics were fund in the liver or heart of brown trout. Fibres were the most abundant shape (95%) and black the most occurring colour (44%). The most abundant polymer types were neoprene, chlorosulfonated polyethylene and hydrogenated nitrile rubber and the smallest analysed particle was 100 m while the largest was 4.9 mm. In conclusion, my study confirmed the presence of microplastics in brown trout and its main prey from Lake Vänern, Sweden. Future research should focus on prey fish and different organs to give a better understanding of trophic transfer within the aquatic food web, and its possible bioaccumulation.

Under det senaste decenniet har forskningen om mikroplastföroreningar fått stor uppmärksamhet, men det finns fortfarande få undersökningar om mikroplastens förekomst i sötvattensfisk. Även om möjliga vägar har undersökts, är forskning på passiv överföring via intag av bytesdjur och eventuell bioackumulering i olika organ fortfarande relativt outforskat. Syftet med det arbete som presenteras här var att undersöka förekomsten av mikroplaster i öring (Salmo trutta) och dess huvudsakliga bytesdjur europeisk nors (Osmerus eperlanus) från Vänern, Sverige. Vidare var mitt mål att undersöka om det fanns mikroplaster i olika organ som mage, lever, hjärta och tarm. Öring samlades in av sportfiskare vid olika sportfisketävlingar i Vänern. Alla dissekerade organ behandlades med väteperoxid (H2O2) och partiklar analyserades och identifierades med hjälp av Fourier transform infraröd spektroskopi (FTIR). Mikroplaster hittades i 94 % av öringarna, där 43% kom från tarmen, 41% från magsäcken och 16% från mag- och tarmkanalen hos nors. Det fanns en signifikant skillnad i mikroplastmängden mellan organen. Inga mikroplaster hittades i lever eller hjärta hos öring. Fibrer var den vanligaste formen (95%) och svart den vanligaste färgen (44%). De vanligaste polymertyperna var neopren, klorsulfonerad polyeten och hydrerat nitrilgummi. Den minsta analyserade partikeln var 100 m medan den största var 4,9 mm. Sammanfattningsvis bekräftar min studie förekomsten av mikroplaster i öring och dess huvudsakliga föda från Vänern, Sverige. Framtida forskning bör fokusera på bytesfiskar och olika organ för att ge en bättre förståelse för trofisk överföring inom den akvatiska näringsväven, såsom möjlig bioackumulering.