Svenska myndigheter agerar utifrån regeringsuppdrag och har i uppgift att informera och influera samhället för allmänhetens bästa (Fredriksson & Pallas, 2018). Myndigheternas sätt att kommunicera ut viktig information till allmänheten har till följd av New Public Management lett till att den offentliga sektorn genomgår en form av kommersialisering (Raftopoulou & Hogg, 2010). De potentiella konsekvenserna kopplade till kommersialiseringen av myndigheternas externa kommunikation undersöks utifrån mottagarens perspektiv och uppfattning. Där potentiella konsekvenser bland annat anses vara risken att budskap går förlorade på grund av hur myndigheternas kommunikation presenteras till följd av användande av strategier inspirerade från kommersiella företags sätt att utforma reklam.

Motivationen för studiens fokus ligger i parallellen mellan kommersialiseringens utveckling och att svenska myndigheter kräver högt förtroende och nära samarbete för att lyckas med sina uppdrag (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap [MSB], u.å.). Men också att myndigheternas kommunikation, arbete och förtroende har visat sig avgörande för att hantera olika samhällssituationer som krig och pandemier (Hyland-Wood m.fl., 2021). Studiens syfte är att undersöka hur kommersialiseringen av svenska myndigheters externa kommunikation uppfattas av dess mottagare. Detta genomförs med hjälp av kvalitativa intervjuer med tio personer som via ett variationsurval tillsammans representerar allmänhetens uppfattning. Studien använder teorier inom Strategisk kommunikation, Public Sector Communication [PSC], Branding theory och Reception research. Målet med studien är att bidra med ökad kunskap kring hur nutida publikens upplevelse av transparens och förtroende ser ut i relation till PSC.

Resultatet visar att studiens respondenter i viss mån har svårt att urskilja vad som är kommersiell reklam och information från myndigheter till följd av att stimulusmaterialet kan missuppfattas som kommersiell reklam. Det finns därmed också en tendens till att myndigheternas information riskerar att förgås i bruset av kommersialiseringen till följd av allmänhetens benägenhet att “skrolla” förbi reklam på sociala medier och liknande. Förtroendet för myndigheter är generellt högt bland respondenterna vilket stämmer överens med den allmänna grundläggande respekten svenska medborgare har för den offentliga sektorn. Däremot kan det försämras beroende på myndigheternas val av plattform för sin externa kommunikation och ifall det de gör passar överens med deras image. Studien visar att inkluderande av arbete för att utforma samhällsviktig information på ett mottagligt sätt är viktigt där privata sektorns strategier har visat sig inneha aspekter som är bra att inkludera i myndigheternas externa kommunikation för att bibehålla förtroendet från allmänheten. Men däremot anta försiktighet relaterat till dess potentiella konsekvenser.

Swedish authorities act based on government assignments and have the task of informing and influencing society for the benefit of the public (Fredriksson & Pallas, 2018). As a result of New Public Management, the way authorities communicate important information to the public has led to a form of commercialization of the public sector (Raftopoulou & Hogg, 2010). Potential consequences of the commercialization of authorities' external communication are examined from the perspective and perception of the recipients. Potential consequences include the risk of messages being lost due to how authorities' communication is presented as a result of using strategies inspired by commercial companies' advertising techniques.

The motivation for the focus of the study lies in the parallel between the development of commercialization and the fact that Swedish authorities require high trust and close collaboration to succeed in their missions (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap [MSB], n.d.), but also that the authorities' communication, work, and trust have proven crucial in handling various societal situations such as war and pandemics (Hyland-Wood et al., 2021). The purpose of the study is to examine how the commercialization of Swedish authorities' external communication is perceived by its recipients. This is done through qualitative interviews with ten individuals who, through a variety selection, collectively represent the public's perception. The study draws on theories within Strategic Communication, Public Sector Communication [PSC], Branding Theory, and Reception Research. The goal of the study is to contribute to increased knowledge about the contemporary audience's experience of transparency and trust in relation to PSC.

The results show that the study's respondents to some extent have difficulty distinguishing between commercial advertising and information from authorities due to the fact that the stimulus material can be misconstrued as commercial advertising. There is thus also a tendency for the authorities' information to be lost in the noise of commercialization due to the public's inclination to “scroll” past advertisements on social media and similar platforms. Trust in authorities is generally high among the respondents, which corresponds to the general basic respect Swedish citizens have for the public sector. However, it can be undermined depending on the authorities' choice of platform for their external communication and whether their actions align with their image. The study also shows that including efforts to present socially important information in a receptive manner is important, where strategies from the private sector have been found to have aspects that are beneficial to include in the authorities' external communication in order to maintain public trust. However, caution should be exercised regarding its potential consequences.