Startpunkten för uppsatsen var ett intresse och tidigare erfarenheter av att skapa en meningsfull musikundervisning för elever med intellektuell funktionsnedsättning. Själva syftet med uppsatsen är att ta reda på vilken syn musiklärare i grundsärskolan har på sin egen roll som lärare och hur de beskriver att de går till väga när de planerar och genomför undervisningen. Forskningsfrågorna handlar om vilka tankar musiklärare har i sin lärarroll, vilka undervisningsmetoder och kommunikationshjälpmedel de använder samt hur de förhåller sig till läroplanen. För att undersöka detta genomfördes tre halvstrukturerade kvalitativa forskningsintervjuer med tre musiklärare som är verksamma i grundsärskola. För själva tolkningen av intervjuerna har ett hermeneutiskt förhållningssätt valts då den hermeneutiska traditionen ser det som en tillgång att tolkaren av intervjuerna har en egen förförståelse. Bakgrundskapitlet tar upp grundsärskolan som skolform och övergripande mål och riktlinjer utifrån läroplanen. Alternativ och kompletterande kommunikation behandlas och hur språket och kommunikationen i undervisningen påverkas av att eleverna har en funktionsnedsättning. Fyra olika perspektiv på lärande tas upp och hur de påverkat den svenska skolan. Resultatet bygger på den analys som gjorts utifrån intervjuerna och delas in i tre huvudteman: Musiklärarens tillvägagångssätt i undervisningen, kommunikationshjälpmedel i undervisningen och musiklärarens förhållning till kursplanen. Resultatet visar att lärarna har olika fokus på sin egen lärarroll, men att lärarnas perspektiv på lärande liknar varandra. En tydlig struktur, individuella anpassningar och att eleverna känner sig delaktig i undervisningen är återkommande beskrivningar lärarna gör. Dilemman med styrdokumenten beskrivs samt elevassistenternas roll i kommunikationen. Resultatet diskuteras avslutningsvis i förhållande till tidigare litteratur och forskning, samt författarens egna erfarenheter.

The starting point for the essay was an interest in previous experiences in creating a meaningful music education for students with intellectual disabilities. The very purpose of the essay is to find out what view elementary special school music teachers have of their own role as teachers and how they describe how they proceed when they plan and carry out the teaching. The research questions concern what thoughts music teachers have in their teaching role, which teaching methods and communication tools they use and how they relate to the curriculum. In order to investigate this, three semi-structured qualitative research interviews were conducted with three music teachers who work in primary special schools. For the actual interpretation of the interviews, a hermeneutic approach has been chosen as the hermeneutic tradition sees it as an asset that the interpreters of the interviews have their own pre-understanding. The background chapter addresses the primary special school as a form of school and overall goals and guidelines based on the curriculum. Alternative and supplementary communication is addressed and how language and communication in teaching is affected by the fact that students have a disability. Four different perspectives on learning are addressed and how they affect the Swedish school. The results are based on the analysis made based on the interviews and are divided into three main themes: The music teacher's approach to teaching, communication aids in teaching and the music teacher's attitude to the curriculum. The results show that the teachers have different focuses on their own teaching role, but that the teachers' perspectives on learning are similar. A clear structure, individual adaptations and that the students feel involved in the teaching are recurring descriptions the teachers make. The dilemmas with the curriculum are described as well as the role of student assistants in communication. The result is finally discussed in relation to previous literature and research, as well as the author's own experiences.