Föreliggande uppsats analyserar förekomsten av åtta teoretiska utgångspunkter för grammatik i tre läromedel anpassade för kursen Svenska 2 på gymnasiet. De perspektiv som är centrala för studien är huruvida läromedlets grammatikframställning betraktas som funktionell, formell, induktiv, deduktiv, holistisk, atomiserad, deskriptiv eller normativ. I samma läromedel undersöks även hur grammatikstudiet motiveras genom att identifiera vilka argument som framgår i respektive grammatikavsnitt. Metoden som tillämpas är en innehållsanalys och förekomsten av de grammatiska perspektiven har bitvis kvantifierats för att redovisas i tabeller och diagram.

Resultatet tyder på att det finns en variation mellan de olika läromedlen, men att en formell, deduktiv, atomiserad och deskriptiv ansats är vanligast. Därtill går att skönja vissa teoretiska samband rörande vilka perspektiv som förekommer. Det läromedel som har fler funktionella inslag har också i högre grad induktiva och holistiska tendenser. Likaså uppvisar ett annat läromedel med en tydlig formell prägel fler inslag av ett deduktivt och atomiserat perspektiv. En deskriptiv hållning är emellertid dominant i samtliga verk. Vidare råder det även viss skillnad i hur och i vilken grad läromedlen motiverar eleverna till att studera grammatik. På en övergripande nivå är det företrädesvis argument gällande metaspråklig kompetens, språkriktighet samt ökade färdigheter vid skriftproduktion och främmandespråkstudier som återkommer. Samtliga verk framhåller förtjänsterna av kunskaper om grammatik.

This paper analyses the presence of eight theoretical perspectives on grammar in three textbooks adapted for the Swedish 2 course in upper secondary school. The perspectives that are central to the study are whether the textbook's grammar presentation is regarded as functional, formal, inductive, deductive, holistic, atomized, descriptive or normative. The study also examines how the study of grammar is motivated in the textbooks by identifying which arguments appear in the grammar section. The method applied is a content analysis and the presence of the grammatical perspectives has been partially quantified and presented in tables and charts.

The results indicate that there is a variation between the different textbooks, but that a formal, deductive, atomized, and descriptive approach is most common. In addition, it is possible to discern certain theoretical connections regarding the perspectives that occur. One of the textbooks that has more functional elements also has more inductive and holistic tendencies. Similarly, another textbook with a distinctly formal approach shows more elements of a deductive and atomized perspective. However, a descriptive approach is dominant in all three textbooks. Furthermore, there are also some differences in how and to what extent the textbooks motivate students to study grammar. At an overall level, arguments concerning meta-linguistic competence, language accuracy and advantages in writing and learning foreign language are predominant. All three analyzed textbooks emphasise knowledge of grammar as important.