Syftet med uppsatsen var att undersöka hur socialsekreterare upplever sina organisatoriska och kunskapsmässiga förutsättningar för bemötande och samarbete med föräldrar med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Studien genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med sex socialsekreterare inom socialtjänstens barnavård i en mellanstor svensk kommun. Teorier om normer, socialarbetares förhållningssätt och organisationer användes för förståelse av det insamlade materialet. Tematisk analys valdes för att analysera materialet. Resultatet visade att socialsekreterare upplever behov av fördjupad kunskap kring NPF hos vuxna, och att den kunskap de besitter främst erhållits från arbetslivserfarenhet. Resultatet visade också att socialsekreterare uppfattar kunskap om NPF som viktig för att kunna anpassa sig och bemöta föräldrar med NPF med hänsyn till funktionsnedsättningen. Studien visade att organisationens struktur och uppdragets utformning har effekter på socialsekreterares förutsättningar att utveckla sin kompetens inom NPF. Slutsatsen var att det finns behov av att organisationer och arbetsgivare arbetar för ökade förutsättningar för medarbetares kompetensutveckling, samt arbetar proaktivt med att ge nyanställda socialsekreterare kunskap om NPF med hänsyn till prevalensen av ärenden med NPF och de svårigheter detta kan medföra i ärenden, då kunskap är en förutsättning för goda samarbeten med föräldrar. Detta torde generera goda utfall i barnavårdsärenden och avlasta verksamhetens medarbetare. Anpassade och inkluderande organisationer är dessutom en viktig del för att motverka diskriminering av funktionsnedsatta personer.

The aim of this study was to examine how social workers’ experience their organizational and knowledge-based conditions in approaching and cooperating with neurodiverse parents in social childcare services. The study was conducted through semi-structured interviews with six social workers within the social childcare services in a midsized Swedish municipality. Theories of norms, social workers choice of approach to clients and organizations were used to understand our gathered empirical data. Thematic analysis was chosen to analyze the material. The study's results showed that socialworkers experience require further knowledge of neurodivergency in adults, and that their knowledge is based on worklife experience. The results also showed that social workers value knowledge regarding neurodivergency to adapt and treat neurodiverse parents regarding their disability. Knowledge of parents' disabilities facilitates social workers’ abilities to understand parents' difficulties. The study showed that the structure of the organization and the modeling of the assignments of social workers effects the social workers’ possibilities to enhance their knowledge of neurodivergency. The conclusion of the study was that organizations and employers need to enhance their personnels’ possibilities to develop their competence, and to proactively facilitate newly employed social workers knowledge of neurodivergency regarding the prevalence of neurodivergent clientele and the connected difficulties. This ought to generate satisfactory outcomes in childcare cases and lessen the burden of the organization's personnel. Adapted and inclusive organizations are also important in counteracting discrimination of people with disabilities.