I dagens samhälle hittar vi risker på många olika platser och på det sättet vi reagerar på dessa risker beror på vår riskuppfattning.Syftet med studien var att undersöka hur unga vuxnas riskuppfattning ser ut när det gäller en distinkt och en diffus risk. Också om det fanns någon skillnad mellan de olika åldrarna samt om de vidtagit några skyddsåtgärder. Den metod som har använts i studien är kvantitativ metod med enkätundersökning samt deskriptiv statistik för att analysera svaren. Enkäten skapades i programmet survey and report.Enkätundersökningen besvarades av 134 personer med en variation i kön och åldrar. Respondenternas upplevda kunskap var större för klimatförändring än för krig och de upplevde krig som den mest skrämmande risken men klimatförändring som den största.I diskussionen framgår det att metoden var ett bra val, men att fler frågor hade kunnat läggas till i enkäten för att bidra till en bättre analys. Det hade varit intressant att kombinera både kvantitativ och kvalitativ metod och göra några djupintervjuer. Det diskuteras om respondenternas uppfattning av de olika riskerna i relation till tidigare forskning och teorier. Också hur riskuppfattning och åtgärder hänger ihop. Även att respondenterna utifrån RPA är likgiltiga för krig och responsiva för klimatförändring. Utifrån PMT kan förstås att de responsiva har en hög skyddsmotivation och är troliga att vidta åtgärder samtidigt som de likgiltiga har en låg skyddsmotivation och inte är lika troliga att vidta åtgärder.

In today's society, risks can be found in various places and our response to these risks and accidents depends on our risk perception.The aim of this study was to examine how young adults risk perception looks regarding a distinct and a diffuse risk, as well as its variations based on age and the adoption of protective measures. The method used for this study is a qualitative method with a survey and descriptive statistics to analyse the answers. The survey was created in the program survey and report.The results showed that the survey was answered by 134 people with a variety in gender and age. Furthermore, the results revealed that the respondents perceived knowledge for climate change was larger than their perceived knowledge for wars. The results also showed that wars were perceived as more threatening, while climate change was considered as the most significant risk.The discussion highlights the appropriateness of the chosen research method, however more questions could have enhanced the analysis. It would have been interesting to combine a quantitative with a qualitative method and implement a few interviews. Based on the theory RPA the respondents were indifferent to climate change and responsive to war. Based on PTM it can also be understood that individuals who are responsive exhibit a strong motivation for protection and are likely to take protective measures, while those who are indifferent demonstrate a low motivation for protection and are unlikely to take action.