På mindre än en generations livstid har Sverige gått från ett samhälle där få hade telefon i sitt hem till en totalt uppkopplad tillvaro. I det digitaliserade Sverige är tillgången till och användarkompetensen av den digitala teknologin en förutsättning för samhällsdeltagandet, vilket ofta ses som problematiskt för den äldre generationen som är den grupp som har haft svårast att anpassa sig enligt den digitala utvecklingen. Syftet med studien är att studera hur åldersdiskrimineringen i det digitaliserade samhället upplevs för den äldre generationen. Målet är att bidra med kunskap och förståelse för den sociala och kulturella tillhörigheten för äldre i det digitaliserade samhället. Det här kommer att göras utifrån frågeställningarna: (1) Hur upplevs den sociala och kulturella tillhörigheten i ett digitaliserat samhälle som äldre? (2) Hur upplever äldre att digitala ersättningar påverkar deras samhällsdeltagande och vilken betydelse har det för deras välbefinnande? (3) Vilken roll spelar varma experter för social och kulturell inkludering hos äldre? 

Studiens teoretiska ramverk består av två infallsvinklar. Age Studies, som belyser åldrande som en social och kulturell process med ett personligt perspektiv. Den andra infallsvinkeln är medialiseringsteorin som förklarar hur media i ett digitaliserat samhälle formar den mänskliga relationen till verkligheten, och används främst utifrån ett ersättningsperspektiv. Undersökningen genomfördes genom en semistrukturerad kvalitativ intervjustudie på fyra kvinnor och fyra män över 75 år för att skapa en djupare förståelse av deras upplevelser. Intervjumaterialet har kodats enligt in vivo kodning som har fokuserat på att framhäva intervjupersonens egna resonemang och har sedan analyserats och framställts i en tematisk analys. Resultatet visar att äldres upplevelse av den sociala och kulturella tillhörigheten i ett digitaliserat samhälle har en stor variation. För den uppkopplade äldre upplevs tillhörigheten som inkluderande och digitala ersättningar som något som oftast förenklar vardagen. Däremot skildrar många äldre en snabb utveckling som ständigt ställer krav på anpassning gentemot samhällets nya förutsättningar och en risk eller rädsla för att falla undan och förlora sin tillgång till väsentliga tjänster och sin tillhörighet. Flera äldre upplever att den yngre generationen använder teknologi på ett annat sätt och befinner sig i en annan kulturell sfär som är svår att relatera till. De äldre som är frånkopplade från det digitala skildrar en tillhörighet som präglas av ett utanförskap, där de digitala ersättningarna har skapat ett hinder för samhällsdeltagandet och man har blivit utelåst från stora delar av samhället. Varma experter spelar en stor roll för äldres sociala och kulturella inkludering genom att agera som stöd, hjälp vid problem och introducera nya typer av produkter och tjänster. Även de som hanterar EICT bäst har ett behov av varma experter vilket innebär att de som står utan får en mer utmanande tillvaro.  

In less than a generation's lifetime Sweden has gone from a society where few had phones in their homes to a totally connected presence. In the digitalised Sweden the access to and the literacy of digital technology is a prerequisite to participate in society, which is often seen as problematic for elderly adults as they are the group who has had the most difficult time adjusting to the digital development. The purpose of this study is to see how ageism in the digitalised society is perceived by elderly adults. The aim is to contribute with knowledge and understanding of the social and cultural belonging of elderly in the digitalised society. This will be done through the research questions of:  (1) How do elderly adults perceive their social and cultural belonging in the digitalised society? (2) How do elderly adults perceive that digital substitutions affect their ability to participate in society and what meaning does this have for their wellbeing? (3) What role does warm experts play for the social and cultural inclusion of elderly adults?

The study's theoretical framework consists of two angles. The first, Age Studies highlights ageing as a social and cultural process and allows a personal perspective of the matter. The second theoretical approach is the theory of mediatisation which defines the view of the media as a logic that forms the humans relation to reality, which will primarily be applied from the function of substitution. The study was conducted through a semi structured qualitative interview study on four females and four males over the age of 75 to create a deeper understanding of their experiences. The material has been coded according to in vivo coding with an intention of capturing the interviewees own words and has then been analysed and presented through an thematic analysis. The result has shown that elderly's perception of their social and cultural belonging has large variations. For the digital elderly the belonging is depicted as inclusive and the digital substitutions often simplify the everyday life. On the other hand, many elderly describe a fast development that constantly creates demands for adjustment according to society's new prerequisites as well as risk or fear of losing their abilities and therefore losing their access to essential services and their societal belonging. Many elderly perceive that younger people use technology in a different way and therefore exist in a different cultural sphere that is difficult to relate to. The disconnected elderly depicts a belonging defined by exclusion, where the digital substitutions act as an obstacle and hinder societal participation. Warm experts play a pivotal role for elderly's cultural and social inclusion by offering support and help with difficulties as well as introducing new products and services. Even those who are the most comfortable with EICT describe a need for warm experts which indicates that those who have no one to support them are faced with a more difficult life.