Gränssättning och inkludering vid arbete hemifrån: 

– En intersektionell studie om funktionsnedsättningar, kön och etnicitet.

Abstract

Arbetstagare med funktionsnedsättning står inför utmaningar i att bli inkluderade i arbetslivet (Bam & Ronnie, 2020). Enligt Mik-Meyer (2016) kan personer med funktionsnedsättning bli stigmatiserade, utifrån förutfattade meningar. Arbetstagare kan därmed utveckla olika anpassningsstrategier i syfte till att dölja sitt/sina funktionsnedsättningar för chefer och kollegor, men att göra det kan kosta mycket energi (Bam & Ronnie, 2020). Sådana strategier kan motverka arbetsgivares möjligheter att få reda på arbetstagares funktionsnedsättningar, och därmed inte kunna sätta in de individuella och organisatoriska arbetsanpassningar som behövs (Glade et al., 2020). Vidare skapas ett dilemma för arbetstagare i gränssättningen mellan att vara öppen med sin funktionsnedsättning eller inte (Folguera, 2014; Bam & Ronnie, 2020; Kulkarni, 2021). 

För att skapa en hållbar och inkluderande arbetsmiljö är det viktigt att utifrån ett intersektionellt perspektiv beakta samspelet mellan funktionsnedsättningar, kön och etnicitet, i relation till inkludering när gränser sätts och upprätthålls (Palm & Vänje, 2022). Det är även i enlighet med diskrimineringslagen (SFS, 2008:567) viktigt att se till att arbete hemifrån inte leder till ojämlikheter för vissa grupper. Diskrimineringslagen syftar till att motverka diskriminering oavsett kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.

Syftet med presentationen är att diskutera resultat från ett pågående projekt som syftar till att utveckla förståelse för hur arbetstagare med funktionsnedsättning upplever inkludering vid arbete hemifrån. 

För att få ett rikt kvalitativt datamaterial har datainsamlingsmetoder kombinerats såsom Photo elicitation interview och dagboksanteckningar i skriven form samt röstmemos. Preliminära resultat kommer under våren att analyseras intersektionellt utifrån begreppen funktionsnedsättning, etnicitet och kön (Lykke, 2010) genom en tematisk analys (Braun & Clarke, 2006). Vid konferensen kommer resultat från analyser av ca tio intervjuer och tio dagboksanteckningar och röstmemos att diskuteras. 

Referenser:

Bam, A., & Ronnie, L. (2020). Inclusion at the workplace: An exploratory study of people with disabilities in South Africa. International Journal of Disability Management, 15, e6.

Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology, 3(2), 77-101. 

Folguera, C. (2014). Women with disabilities: Inclusion, forgetting and vindication in an organizational setting. Equality, Diversity and Inclusion: An International Journal.

Glade, R., Koch, L. C., Zaandam, A., Simon, L. S., Manno, C. M., Rumril Jr, P. D., & Rosen, C. C. (2020). Recommendations from employees with disabilities for creating inclusive workplaces: Results from a grounded theory investigation. Journal of Vocational Rehabilitation, 53(1), 77-88.

Kulkarni, M. (2022). Hiding but hoping to be found: Workplace disclosure dilemmas of individuals with hidden disabilities. Equality, Diversity and Inclusion: An International Journal, 41(3), 491-507.

Lykke, N. (2010). Feminist studies: A guide to intersectional theory, methodology and writing. Routledge.

Mik-Meyer, N. (2016). Disability and ‘care’: Managers, employees and colleagues with    impairments negotiating the social order of disability. Work, employment and society, 30(6), 984-999. DOI: 10.1177/0950017015617677

Palm, K., & Vänje, A. (2022). Att skapa ett inkluderande arbetsliv: En forskningsöversikt.  FULLTEXT02.pdf (diva-portal.org)    

SFS 2008:567. Diskrimineringslag. Diskrimineringslag (2008:567) Svensk författningssamling 2008:2008:567 t.o.m. SFS 2022:848 - Riksdagen