Denna uppsats syfte är att undersöka förutsättningarna för de första invalda kvinnorna till Ålands landsting och jämföra dessa med kvinnorna i Sverige. För att göra detta har dagstidningar, motioner och protokoll använts som källmaterial under perioden 1922-1945 vilket innefattar de två första kvinnorna i landstinget.

Resultatet av undersökningen är att kvinnorna hade en viss särställning men att den inte verkade vara ett stort hinder för dem. De kvinnliga politikernas villkor på Åland liknar mycket på villkoren för de kvinnliga politikerna i Sverige med en del undantag.