Det har sedan en lång tid tillbaka fastställts att förväntningsgapet är ett existerande problem inom revisionsprofessionen. Uppkomsten till ett förväntningsgap beskrivs vara när de förväntningar en klient har inte stämmer överens med vad revisorn faktiskt levererar. Effekten av att ett gap får existera kan ge upphov till negativa effekter där revisionsprofessionen får lida och klienter känner sig otillfredsställda. Det har som ett resultat av förväntningsgapets existens vuxit fram diverse dimensioner av gapet där olika aspekter studerats närmare. En av dessa dimensioner är huruvida vilken egenskap en förväntning kan ta och vad den grundar sig i. En dimension där förväntningar delas upp i egenskap av uppfattning och önskan när de uttrycks samt där skälen bakom en förväntning bör studeras. Två aspekter som är återkommande ämnen i studier om förväntningsgapet är aspekterna om nivå av kommunikation och kunskap. Som ett resultat av denna bakgrund har därför denna uppsats behandlat den forskningslucka som finns angående förväntningsgapet där förväntningars egenskap tas i beaktande i relationen mellan revisor och mindre företag. Samtidigt som aspekterna av kommunikation och kunskap inkluderas för att studeras i samma dimension.

Studiens syfte är att utröna vidden av förväntningsgapet i mindre företag och dess påverkan av förväntningar i egenskap av önskan. Vidare ska kunskap och kommunikation i relationen mellan revisor och klient studeras med avsikten att klargöra dess betydelse för gapets existens. Studien baseras på en kvalitativ forskningsstrategi tillsammans med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Totalt genomfördes tio intervjuer med respondenter från olika revisionsbyråer samt företag baserade i olika branscher i Sverige. Respondenterna från företagen var personer som hade den yttersta kontakten med deras revisor och från byråerna intervjuades auktoriserade revisorer.

Baserat på våra empiriska resultat tillsammans med inhämtad teori har vissa slutsatser kunnat dras. Förväntningar med egenskapen av önskan kan antas finnas och påverka på vilka sätt en förväntning tar hos en klient samt hur den tar form mot revisorn. En slutsats är att önskningar kan bidra till gapet då de ofta relaterar till tjänster utanför den vanliga lagstadgade revisionen. Därtill har slutsats dragits att kommunikation och kunskap har en återkommande betydelse för gapet när det gäller i egenskap av önskningar