Abstract 

The starting point of the essay is an increase in indebtedness among young adults which leads to problems. Primary School has a mission to teach students economics but the result does not seem to be entirely successful. The purpose is to investigate how the syllabus in social science, commentary material and textbooks for grades 1-9 transform the economic content by studying progression in relation to the actors household, business, bank and public sector. Qualitative content analysis has been used. Progression is assumed to contain two dimensions which means to go from everyday/mundane to more abstract knowledge and from focusing on individual actors to relations between several actors. 

Some of the results of the essay show that there is a progression in syllabus and commentary material but the actor bank is completely missing. However, bank is included in textbooks especially for grades 7-9.  Certain central content for grades 1-3 in the syllabus is not found at all in textbooks. There is a progression between textbooks for grades 1-3, 4-6 and 7-9 from the same textbook-publisher but the textbooks are not connected. Some textbooks have a progression within them, especially for the older students but is completely missing for the younger ones. The result also shows that the language is simplified, especially for grades 1-3, which risks leading to misunderstandings among students. In summary, it is stated that textbooks follow the syllabus and commentary material but also ignores certain central content at the same time as they add own content. Both dimensions of progression are found in the material. The method of initially presenting actors separately in everyday situations and then gradually introduce more abstract discussions about relationships between actors, is the one commonly used in the textbooks.   

Key words; social science, Primary School, textbooks, economics, transformation, progression, recontextualization arena, conversion arena

Sammandrag 

Uppsatsen utgångspunkt är att det förekommer en ökad skuldsättning i samhället bland unga vuxna och en ökad problembild i relation till skuldsättningen. Grundskolans uppdrag att undervisa elever i  ekonomi verkar således inte få det genomslag som vore önskvärt på alla fronter. Syftet är att undersöka hur kursplanen i samhällskunskap med tillhörande kommentarmaterial och läroböcker för grundskolans årskurs 1-3, 4-6 och 7-9 transformerar det ekonomiska innehållet. Det görs genom att studera progressionen i dessa texters framställning av hushåll, företag, bank och den offentliga sektorn som centrala aktörer i det ekonomiska systemet. En kvalitativ innehållsanalys används för att studera hur transformationen av detta ekonomiska innehåll kommer till uttryck genom progression i texterna. Transformationen genom progression analyseras utifrån två dimensioner: 1) hur relationer mellan vardagliga kunskaper och vetenskapliga kunskaper om aktörerna i det ekonomiska systemet hanteras i texterna och 2) hur dessa kunskaper hanteras som delar och helheter? 

Några av uppsatsens resultat är att det finns en framskriven progression i kursplan och kommentarmaterial. Bank som aktör finns dock inte explicit behandlad i varken kursplan eller kommentarmaterial. Bank tas ändå upp till viss del i läroböckerna, framförallt i årskurs 7-9. Visst centralt innehåll från kursplanen för årskurs 1-3 återfinns inte alls i läroböckerna. I läroböckerna kan man se en progression mellan respektive stadie inom varje förlag, men böckerna ”krokar” inte i varandra. Vissa läroböcker, speciellt för årskurs 7-9, har även en progression inom läroboken vilket de för de yngre åldrarna saknar. Resultatet visar också att språket är förenklat, framförallt i läroböcker för årskurs 1-3, vilket riskerar att leda till missförstånd hos eleverna. Sammanfattningsvis konstateras att läroböcker följer kursplan och kommentarmaterial, men även bortser från samt lägger till visst centralt innehåll. Progressionens två dimensioner som leder till transformation återfinns båda i empirimaterialet. Metoden att presentera aktörer var för sig i vardagliga situationer inledningsvis för att därefter använda relationer mellan aktörer i mer abstrakta sammanhang är den som läroböckerna till största delen använder.

Nyckelord: samhällskunskap, grundskolan, läroböcker, ekonomi, transformation, progression, rekontextualiseringsarena, konverteringsarena