Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Skogsallmänningar i Västerbottens län
Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Centre for Research on Regional Development. (Cerut)
2009 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

I Västerbottens län avsattes skogsallmänningarna vid den allmänna avvittringen och utgjorde en tvångsavsättning, sedan 1873 års avvittringsstadga kompletterats med en kunglig kungörelse, efter det att området nedanför odlingsgränsen redan hade avvittrats. Avsättningen hade delvis en politisk bakgrund. Skogsbolagen skulle förhindras att förvärva skogsmark och köpa avverkningsrätter. Officiellt skulle skogsallmänningar avsättas för att stödja jordbruket och den bygd, där de låg. De fyller inte numera sin ursprungliga funktion. Jordbruket är nästan bortrationaliserat, och ungefär hälften av delägarna bor på annan ort.

Olika intressen skapar konflikter mellan delägare men främst mellan styrelserna och grupper av delägare - konflikter som redan lett till processer och för att inte behöva ta ställning i själva sakfrågan, har domstolarna skickligt utformat domarna. Då de åtalade "vunnit" målen, kan de inte överklaga. Detta kommer att leda till nya processer, eftersom sakfrågan inte prövats.

Länsstyrelsen har fastställt ett reglemente, som ger allmänningsstyrelsen fullmakt att in blanco fatta nästan alla beslut. För delägarna återstår i stort sett bara att välja styrelse. Genom att från stämmoprogrammet utesluta punkten "Övriga frågor" och i stället rekommendera delägarna att lämna in motioner, kan all opposition tystas, eftersom styrelsen kan bestämma, vilka motioner som skall tas upp på stämman.

Många av konflikterna är kopplade till jaktfrågor. Bortglömd är den urgamla principen, att jakträtten vanligen tillhör markägaren, medan fiskerätten innehas av strandrättsinnehavaren.

Ett alternativt förslag till reglemente finns inlämnat. Enligt detta är det stämman som fattar besluten, och styrelsen blir närmast ett verkställande organ.

I forskningsrapporten redovisas ett antal domar.

Place, publisher, year, edition, pages
Karlstad: Karlstads universitet , 2009. , 116 p.
Series
Karlstad University Studies, ISSN 1403-8099 ; 2009:16
National Category
Human Geography
Research subject
Human Geography
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kau:diva-3712ISBN: 978-91-7063-239-6 (print)OAI: oai:DiVA.org:kau-3712DiVA: diva2:175153
Available from: 2009-02-27 Created: 2009-02-27 Last updated: 2011-11-02Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

Authority records BETA

Stenman, Lennart

Search in DiVA

By author/editor
Stenman, Lennart
By organisation
Centre for Research on Regional Development
Human Geography

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

isbn
urn-nbn

Altmetric score

isbn
urn-nbn
Total: 855 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf