Uppsatsen behandlar barnets rätt till båda föräldrar och den svenska vårdnadsregleringen i 6 kap. 3 § FB. Den mest väsentliga och primära rättigheten för ett barn är barnets rätt till omvårdnad av sina föräldrar och följer av artikel 7 barnkonventionen. Enligt 6 kap. 1 § FB har föräldrarna en plikt att ge barnet omsorg, trygghet och en god fostran. Relationen mellan barnet och dess rättsliga föräldrar relateras emellertid till vårdnad, boende och umgänge som i sin tur relateras till barnets behov av båda föräldrar. Inom svensk rätt har barn vars föräldrar inte är gifta enligt 6 kap. 3 § FB endast en vårdnadshavare vid barnets födsel. Detta trots att vart annat barn, enligt statistik, föds av en ogift moder. Gemensam vårdnad för dessa barn förutsätter att modern godkänner vårdnaden. För det nyfödda barnet innebär detta att det kan ta flera år tills barnet har fått tillgång till båda föräldrarna.

Framställningen i uppsatsen visar att barnets behov samt personliga förhållanden, och tillika vårdnaden, har varierat inom svensk rätt beroende på föräldrarnas civilstatus. Uppsatsens tredje kapitel visar att barnets möjlighet till två vårdnadshavare vid födseln är, enligt 6 kap. 4 § FB, beroende av att modern godkänner gemensam vårdnad i samband med fastställelse av faderskapet. Alla barn har emellertid enligt 6 kap. 15 § FB en absolut rätt till umgänge med sin fader oavsett den rättsliga vårdnaden. För nyfödda barn vars föräldrar är ogifta och inte bor tillsammans kan det dock i verkligheten uppstå svårigheter att tillgodose barnets rätt till umgänge. Den ogifte fadern blir hänvisad till en rättsprocess i domstol enligt 6 kap. 5 FB. En sådan rättsprocess är ur barnets bästa problematisk eftersom den kan vara utdragen, påfrestande samt leda till konflikter. I uppsatsen redogörs det därför för vårdnad, boende och umgänge och däri domstolens utgångspunkter vid en eventuell vårdnadstvist. Uppsatsens fjärde kapitel visar att det nyfödda barnets kontakt med fadern beror delvis på om fadern är vårdnadshavare och delvis hur stor möjlighet barnet har till umgänge. Häri läggs stor vikt vid kontinuitetsprincipen. För att barnet exempelvis ska bo hos båda föräldrarna förutsätter det att de båda har vårdnad om barnet men också att en god relation har etablerats. Vårdnaden om ett barn påverkar därmed föräldrarnas rättigheter och skyldigheter i ansvaret om barnet och dess uppfostran. Barnets bästa ska enligt 6 kap. 2 a § FB vara avgörande för alla frågor om vårdnad, boende och umgänge. Uppsatsens femte kapitel visar att barnets bästa är svårt att fastställa och ska, för nyfödda, fastställas genom ett objektivt perspektiv. Ett objektivt perspektiv består av barnets grundläggande behov men också den forskning som finns om barn. Att barn har ett grundläggande behov av kontakt med båda föräldrarna följer även av flertalet artiklar i barnkonventionen som behandlar barnets rätt till båda föräldrar. I uppsatsen har även lagstiftarens tidigare resonemang, om att införa en automatisk gemensam vårdnad, studerats. Därefter följer ett komparativt inslag av Norges senaste lagändring om automatisk gemensam vårdnad vid födseln för alla föräldrar. 

Min slutsats är att de svenska vårdnadsreglerna inte tillgodoser det nyfödda barnets rätt till båda föräldrar. Detta kan heller inte anses vara i överrensstämmelse med barnkonventionens artiklar i dess helhet samt barnets bästa. Lagstiftaren bör fånga upp alla barns rätt till båda föräldrar inklusive dem nyfödda barn vars föräldrar är ogifta. Särskilt i enlighet med Sveriges åtaganden enligt artikel 18 barnkonventionen om att ytterst tillförsäkra att båda föräldrar har ett gemensamt ansvar för barnets uppfostran och utveckling. Med inspiration av Norges senaste vårdnadsreform ges det därför i analysen ett modifierat förslag om att införa en automatisk gemensam vårdnad vid födseln oavsett civilstatus. Ett sådant förslag skulle stärka barnrättsperspektivet eftersom barnet då skulle inneha två vårdnadshavare per automatik. Med ett  vårdnadsansvar skulle barnets båda föräldrar ha möjlighet att tillgodose barnets grundläggande behov redan från barnets allra första början i livet.