Hemliga tvångsmedel intar en särställning bland de straffprocessuella tvångsmedlen. Orsaken är att individen som utsätts för tvångsmedlet inte är medveten om när åtgärden används mot honom eller henne. För att säkerställa att de brottsbekämpande myndigheterna inte missbrukar användandet av de hemliga tvångsmedlen tillämpas ett antal rättssäkerhetsgarantier. Garantierna har sin grund i de angivna kraven på rättssäkerhet och skydd för den enskildes personliga integritet enligt regeringsformen och Europakonventionen.

De garantier som tillämpas inom svensk rätt är domstolsprövning av tillstånd, förekomsten av ett offentligt ombud, underrättelse till enskilda och efterföljande tillsyn. Syftet med uppsatsen är att med utgångspunkt i dessa rättssäkerhetsgarantier undersöka om de kan anses tillräckliga utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv, samt hur en ökning av rättssäkerheten skulle kunna ske. För att besvara syftet har jag ställt mig följande frågeställningar, vilka funktioner har de olika hemliga tvångsmedlen och under vilka förutsättningar dessa får användas, vilka rättssäkerhetsgarantier som finns inom svensk gällande rätt samt i vilka situationer garantierna är tänkta att användas och om det finns undantag inom tillämpningen.

Genom frågeställningarna kommer vissa brister med rättssäkerhetsgarantierna att tas upp. För att kunna besvara frågan hur man skulle kunna öka rättssäkerheten har jag använt mig av tre lösningsförslag, dessa är traditionell lagstiftning, rättspraxisutveckling och myndighetsinterna åtgärder. Lösningsförslagen kommer med utgångspunkt i rättssäkerhetsbegreppet vara en del av de avslutande avsnitten där jag behandlar frågor om principen om fri bevisprövning, utökade möjligheter till skadestånd, utökad parlamentarisk granskning, införandet av offentliga ombud för kvarhållande av försändelse och hemlig övervakning av elektronisk kommunikation samt införandet av bindande beslut för Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens samt Riksdagens ombudsmän.

Min slutledning gällande uppsatsens syfte blir att jag inte anser att rättssäkerhetsgarantierna är tillräckliga utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv och att en revidering av regelverket kring hemliga tvångsmedel borde göras. Det är viktigt att reglerna kring hemliga tvångsmedel är tydliga och förutsägbara. Desto mer detaljerad beskrivningen gällande förutsättningarna för tvångsmedelsanvändningen är ju lättare blir det att tillämpa reglerna i enlighet med legalitets- och ändamålsprinciperna. Dessutom blir det lättare att kontrollera att reglerna efterlevs och att de nyssnämnda grundläggande principerna upprätthålls.