Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 credits / 30 HE credits
Den nya regeringens tillträde markerar vad statsministern i sin regeringsförklaring kallar för inledningen av “den största offensiven i svensk historia mot organiserad brottslighet”. Offensiven ska bland annat ta sig uttryck i form av omfattande reformer inom straff- och processrätten, med en lång rad lagförslag som är ämnade att bekämpa gängkriminaliteten.
Det föreslås bland annat ett införande av bestämmelser som skulle möjliggöra upprättandet av visitationszoner - avgränsade områden var polisen under viss tid får befogenheten att visitera personer, bostäder och fordon utan adekvat brottsmisstanke. Därutöver föreslås skärpta straff genom många lagändringar, bland dem en ny straffskärpningsgrund som ska ge gängkriminella dubbla straff. Samtidigt avser regeringen att kriminalisera deltagandet i kriminella gäng.
De nu uppräknade lagförslagen utgör analysmaterialet för arbetet, och här tillämpas en kritisk diskursanalys med syftet att utreda hur förslagen korrelerar till gängkriminalitetsdiskursen. Analysmetoden bygger på en socialkonstruktionistisk grund som medger att vi gemensamt konstruerar vår förståelse för världen i sociala processer, samtidigt som teorin kännetecknas vid en uppfattning om att det finns en stark relation mellan kunskapen, vår verklighet och språket vi använder.
Arbetet bygger på premissen om att en textproduktion föregås av sociala processer och att texten säger något om iakttagarens uppfattning om det den skildrar. Därtill finns premissen om att det som förmedlas i texten kan bidra till meningsskapande genom de sociala processer som följer textmottagandet. Den kritiska diskursanalysen tillämpas här i tre steg, eller på tre “nivåer” - textuell dimension, diskursiv praktik och social praktik.
Av de rättdogmatiska inslagen i arbetet framgår det att aktuella lagförslag omgärdas av frågor kring rättssäkerhet, proportionalitet och iakttagna brister i förhållande till de straff- och processrättsliga principerna. Inom ramen för analysen har det vidare konstaterats att lagförslagen präglas av genomgående hög modalitet - hög instämmandegrad till det egna påståendet - och att gängkriminalitetsdiskursen intar en central roll i texterna. Gängkriminella ställs i kontrast till civilsamhället och tryggheten, och dessa diskurser påverkas av sättet på vilket gängkriminaliteten skildras.
Det konstateras framstå en bild av ett uppdelat samhälle, villkor för inträdet i samhällets kollektiv och en rättsstat som framställs som särskilt auktoritär. Det har konkluderats föreligga starka intertextuella samband mellan texterna, men de diskurser som här är aktuella har inte anförts vara formade av textförfattarna ensamma. Istället är det, i enlighet med den socialkonstruktionistiska grundidén, ett komplext system av påståenden som bidrar till konstruktionen av vår förståelse för ett utsnitt ur världen. Med det sagt finns i texterna stor avsaknad av nyansering, och trots det som konkluderats ur rättsdogmatisk aspekt tycks synen på gängkriminalitet och gängkriminella bli den bärande faktorn för förespråkandet av lagförslagen.
I analysen inom den sociala praktiken har även textmottagandet diskuterats, och här har det konkluderats föreligga risk för att textbudskapet uppehåller utanförskapsstrukturer och upplevd underlägsenhet inför den auktoritära rättsstaten.
2023. , p. 61