Det finns ett behov av att få en djupare förståelse av kreativitet som en domänspecifik förmåga. Vetenskapen är en av dessa domäner, som i sin tur består av mikrodomäner i form av olika vetenskapliga discipliner. Implicita kreativitetsteorier refererar till individers personliga uppfattningar av kreativitet, och de har beskrivits som värdefulla för att förstå hur kreativitet ser ut i olika kontexter. Syftet med denna studie var därför att undersöka hur naturvetenskapligt och tekniskt inriktade forskare ser på kreativitet. Studien hade en kvalitativ ansats och elva disputerade forskare intervjuades med ett semi-strukturerat tillvägagångssätt. Data analyserades med induktiv tematisk analys och fyra teman skapades: med det nya i centrum, hårt arbete och avkoppling, flera perspektiv och den ramfyllda forskningsvärlden. Kreativitet betraktas som en användbar resurs som främst relateras till produktionen av nya idéer och lösningar. Respondenterna beskriver att kreativitet kan förekomma på olika nivåer och områden inom forskning, vilket bland annat inkluderar daglig problemlösning, dataanalys och en övergripande kunskapsproduktion. Resultaten visar utmaningar för kreativt utövande, bland annat en låg risktolerans på organisationsnivå och en vetenskaplig kontext som kan vara konformativ. Resultaten visar också gynnsamma element för kreativitet, vilket inkluderar mental avslappning som inkubationsform och ett mångvetenskapligt förhållningssätt. Sammantaget ger resultaten en nyanserad bild av hur kreativitet kan uppfattas, upplevas och utövas inom ramen för naturvetenskapligt och tekniskt inriktad vetenskap.

There is a need for a deeper understanding of creativity as a domain specific ability. Science is one of these domains, which in turn is constituted by micro domains in the form of different scientific disciplines. Implicit theories of creativity refer to individuals’ personal conceptions of creativity, and they have been described as valuable for gaining an understanding of creativity within different contexts. The aim of this study was therefore to explore how researchers within natural science and engineering view creativity. The study had a qualitative approach and eleven PhD researchers were interviewed with a semi-structured procedure. Data were analysed with inductive thematic analysis and four themes were shaped: with newness in the centre, hard work and relaxation, multiple perspectives, and the boundary-filled world of research. Creativity is viewed as a useful resource, and it is mainly related to the production of new ideas and solutions. The respondents describe that creativity can occur at different levels and areas within research, which include day-to-day problem solving, data analysis and the overall production of new knowledge. The results show challenges for creative work, including a low risk tolerance at an organizational level and a scientific context that can be conformative. The results also show beneficial elements for creativity, including mental relaxation as a means for incubation and an openness for interdisciplinarity. Altogether, the results give a nuanced picture of how creativity can be perceived, experienced, and practised within the frame of natural science and engineering.