De globala målen för hållbar utveckling har resulterat i en tredubbling av använd biomassa under de senaste 40 åren och därav ökat efterfrågan på bränslepellets. Den ökadeanvändningen av pellets har resulterat i högre krav på tillverkare gällande energianvändning i processen och kvalitet på produkten. Även problematik under lagring av pellets har uppstått,då självuppvärmning har medfört bränder vilket leder till stora ekonomiska förluster för företag som syftar till att sälja produkten. Studien avser att kartlägga påverkande faktorer som del av furustam, fukthalt, torktemperatur och om bakterier i veden orsakar självuppvärmningen. I studien användes en singel pelletpress för tillverkning av pellets där mekanikdata loggades under förloppet för beräkning av energier. Pellets kvalitetstestades via hållfasthet- och hårdhetstester varpå fuktkontroller utfördes. Pellets lagrades i burkar för att avgasning skulle ske, varpå gaserna mättes med gaskromatografi och jämfördes. Pellets skickades även till Stora Ensos innovation center där de utsattes för bakterieodlingsförsök. Resultaten visar att splintved med låg fukthalt kräver högre kompression- och friktionsenergi i pelletspressen, men där inget tydligt samband kan avläsas gällande torktemperaturens påverkan. Hållfasthet- och hårdhetstesterna visar att kärnved med låg fukthalt är de pellets som redovisar högst värden, även här syns ingen tydlig koppling på hur torktemperaturen är avgörande i sammanhanget. Mätningarna på avgasningen visar att kärnved som torkats vid låg temperatur ger ifrån sig störst mängd metangas. Bakterieodlingarna visar att inga bakterie eller sporkolonier kunde urskiljas och utesluts därför som orsakande till metangasbildningen.Osäkerheten kring huruvida torktemperaturen påverkar studiens undersökta faktorer kan kopplas till bristfällighet i vald torkmetod vid torkning i 150 grader. Slutsatsen blir att vidare studier rekommenderas för att validera torktemperaturens betydelse enligt studiens målsättning. Utifrån resultaten blir kärnveden med hög fukthalt det energisnålare alternativet i pelleteringssteget och även det alternativ som i studien erhåller högst värden i hållfast- och hårdhet. Gällande avgasning råder det motsatta då kärnveden visade på betydligt högre mängder avgiven metangas och är inte gynnsamt med avseende på medföljande brandrisk.