Ett återkommande inslag i undervisningen på Hantverksprogrammet med inriktning hår- och makeupstylist är att elever som läser programmet agerar kunder (modeller) när olika makeuptekniker ska utföras. I sådana situationer arbetar eleverna ofta parvis och de turas om att utföra makeuptekniker på varandra framför en spegel. Dessa situationer är, skulle vi vilja påstå, på många sätt unika för yrkesutbildningen i det att de kan sätta elever i undervisningssituationer där deras utseende kommenteras och bedöms utifrån estetiska förhållningssätt. I vår presentation riktar vi intresset mot sådana konkreta undervisningssituationer då lärare och elever på Hantverksprogrammet, med inriktning hår- och makeupstylist, riktar sin uppmärksamhet mot, och pratar om elevers ansikten i termer av färg och form, när elever utför olika makeuptekniker på varandra. Teoretiskt tar vi spjärn mot teorier som ser lärande som något som konstitueras i interaktion mellan människor, och mellan människor och artefakter i sina sammanhang (se exempelvis Sahlström, 2011). Genom analyser av videoinspelningar av undervisningssituationer i hantverksklassrummet visar vi vad som händer då lärare och elever hamnar i situationer då de pratar om elevers utseende.

Det empiriska materialet är hämtat från ett pågående VR-projekt (ref no 2017-00052) där vi studerar lärares och elevers interaktion kring specifika lärandeinnehåll i yrkesundervisning. Studien kan närmare beskrivas som en videoetnografisk studie (se Tverbakk, 2021) där vi videofilmat den undervisning som sker när lärare och elever hanterar praktiska lärandeobjekt, och analyserat den med hjälp av CAVTA som teoretiskt ramverk (Asplund, Kilbrink & Asghari, under utgivning; Kilbrink, Asplund & Asghari, 2021). Vi har följt fyra klasser från fyra olika yrkesprogram inom teknisk gymnasial yrkesutbildning där hantverksprogrammet, med inriktning hår- och makeupstylist utgjort ett av programmen.

I våra preliminära analyser av de undervisningssituationer då elevers ansikten pratas om i termer av färg och form kan vi se hur såväl lärare som elever orienterar sig mot det som det samtalas om som något potentiellt känsligt och laddat. Vi kan också se hur lärare och elever använder sig av flera olika kommunikativa resurser för att göra dessa situationer hanterbara, och hur detta sedan skapar möjligheter för lärare och elever att tillsammans och socialt etablera en gemensam förståelse för hur den specifika makeuptekniken ska utföras på den specifika elev som sitter modell.

References

Asplund, S-B., Kilbrink, N., & Asghari, H. (under utgivning). Teaching and Learning How to Handle Tools and Machines in Vocational Educational Workshop Sessions. Journal of Curriculum Studies.

Kilbrink, N., Asplund, S. B., & Asghari, H. (2021). Introducing the object of learning in interaction: vocational teaching and learning in a plumbing workshop session. Journal of Vocational Education & Training, 1-26.

Sahlström, F. (2011). Learning as social action. I J. K. Hall, J. Hellermann & S. P. Doehler (Red.), L2 interactional competence and development (ss. 43–62). Bristol: Multilingual Matters.

Tverbakk, M. L. R. (2021). Metodiske og metodologiske vurderinger ved bruk av videoobservasjoner i forskning på læringskontekster. I F. Rusk (Red.), Videoforskning på ulike læringsarenaer: Mangfoldig videodata i pedagogisk forskning og utvikling (ss. 19–36). Cappelen Damm Akademisk.