Fish serve as hosts for many different types of parasites, which can affect their hosts in many different ways, for example by changing behavior, movement patterns, reduced activity as a result of nutrient and energy loss. Despite the fact that there is a lack of knowledge about what the biological mechanisms that control the behavioral changes in fish are, it has been found that they have a major impact on behaviors as swimming ability and antipredator responses. These behavioral changes in hostfish have in some cases been shown to be a direct consequence of parasitic infections. This study investigated how parasitism from glochidia larve of the thick-shelled river mussel (Unio crassus) affects the schooling behavior in one of their host fishes European minnows (Phoxinus phoxinus). The study was performed under laboratory conditions in big water tanks where 2 test groups with minnows, one group which had been artificially infected with glochidia larvae and one control group, where filmed. The first recording took place after two weeks after the infection and the second recording took place 4 weeks after infection. Screenshots were taken from all the films where the schooling area and the nearest neighbor distance (NND) were measured between the two test groups of fish. The result of the study showed that there was a significant difference in the NND between the two groups, where the infected fish had a greater distance to their nearest neighbor in the school compared to the uninfected fishes but had not changed after 4 weeks. The schoolingarea did not show any difference between the two test groups, nor did it not show any difference after 4 weeks. This means that parasitism from glochidia larvae does not affect the schoolingarea of infected fish even though they had a higher NND than for the uninfected fish. In order to prove how glochidia larvae of the thick-shelled mussel affect the shoaling behavior of its host fish the european minnow, further verifying scientific stuides need to be carried out.

Fiskar utgör värdar för olika slags parasiter vilka i sig kan påverka sin värd på många olika sätt tex genom att förändra beteende, rörelsemönster, minskad aktivitet till följd av energi och näringsförlust. Trots att man i dagsläget saknar kunskap om vilka de biologiska mekanismerna som styr beteendeförändringar hos parasiterade fiskar är så har man kunnat konstatera att parasiter har en stor inverkan på beteenden som födosök, simförmåga och flykt undan predatorer. Beteendeförändringar hos värdfiskar har i vissa fall visat sig vara en direkt konsekvens av parasitinfektioner. I den här studien undersöktes hur parasitism av glochidielarver från tjockskalig målarmussla (Unio crassus) påverkar stimbeteendet hos en av sina värdfiskar elritsan (Phoxinus phoxinus). Studien utfördes under laboratorieförhållanden i stora vattentankar där två testgrupper med elritsor, en grupp som hade blivit artificiellt infekterad med glochidielarver och en kontrollgrupp, filmades. Första filmningen ägde rum 2 veckor efter infesteringstillfället och andra filmningen ägde rum 4 veckor efter infesteringen. Från samtliga filmer togs sedan bilder där stimarean och NND (nearest neighbour distance) mättes mellan de två testgrupperna. Resultatet från studien visade att det fanns en skillnad i NND mellan de två grupperna där de infekterade fiskarna hade ett större avstånd till varandra jämfört med de oinfekterade fiskarna men hade inte förändrats efter 4 veckor. Stimarean skilde sig inte mellan de två testgrupperna och uppvisade heller ingen skillnad efter 4 veckor. Detta betyder på att parasitism från glochidielarver inte påverkar stimarean hos infekterade fiskar trots att dom hade ett högre NND än för de oinfekterade fiskarna. För att styrka hur glochidielarver av den ”tjockskaliga målarmusslan” påverkar stimbeteendet hos sin värdfisk elritsan, så behövs ytterligare verifierande vetenskapliga studier utföras.