I min presentation beskrivs en pågående avhandlingsstudie om Sfi-elevers erfarenheter av och deltagande i litteracitetspraktiker såväl i som utanför klassrummet, i såväl nutid som dåtid och framtid. Avsikten med studien är att uppmärksamma Sfi-elever på studieväg 1 och deras olika förutsättningar att utveckla grundläggande litteracitet. Praktiknära klassrumsforskning är viktig, inte minst när den är riktad mot att förstå vad som karaktäriserar en gynnsam lärandeprocess. Larsen-Freeman (2016) hävdar emellertid att den klassrumsorienterade forskningen inte har bidragit med denna förståelse i önskvärd utsträckning och att anledningen kan vara att konstruktionen ”klassrummet” har varit alltför snäv. Bidraget som Larsen-Freeman erbjuder i sammanhanget är Complex dynamic systems theory (CDST). Inom CDST studeras lärandet som ett komplext system. Det är en teori som utgår från förändringsprocesser och den sträcker sig bortom såväl en linjär tidsaxel som en avgränsad rumslig kontext. Den utgår från att lärandet är dynamiskt, interaktivt och den sätter individen och alla de sammanflätade delsystem som hen är delaktig i, i fokus. Förståelsen för vad som har betydelse för den enskilde Sfi-elevens investering (Darvin & Norton 2015) i sin litteracitetsutveckling undersöks i föreliggande studie således genom att belysa hens möten med och erfarenheter av skrift i olika kontexter. Utgångspunkt är CDST som teoretiskt ramverk samt en etnografisk forskningsdesign. Empirin konstrueras i första fasen via klassrumsobservationer och elevintervjuer och senare även av etnografisk skuggning utanför klassrumskontexten. I min presentation kommer preliminära resultat från klassrumsobservationer och elevintervjuer, analyserade med utgångspunkt i CDST, att presenteras.