I vuxenutbildningens läroplan står det att undervisningen ska bygga på de deltagande elevernas erfarenheter, behov och utbildningsmål. En central utmaning i detta hänseende är lärares och elevers ofta skilda uppfattningar om vilka dessa är. Min presentation redovisar en pågående studie av Sfi-elevers erfarenheter av och deltagande i vardagliga litteracitetspraktiker. I enighet med New Literacy Studies (NLS, Barton 1994) utgår studien från en uppfattning om litteracitet som kontextuellt, socialt och kulturellt betingat. Avsikten är att belysa Sfi-elevernas förutsättningar att utveckla grundläggande litteracitet, för att därigenom kunna bistå med ett viktigt kunskapsbidrag till dagens språkdidaktiska forskningsfält. Förståelsen för vad som har betydelse för elevernas investering (Darvin & Norton 2015) i sin litteracitetsutveckling sökes genom att belysa individernas möten med skrift. Utgångspunkt för detta är en sociolingvistisk, etnografisk forskningsdesign, där primärt etnografisk skuggning (Ferguson 2016) skall bidra med ökad förståelse för de deltagande elevernas litteracitetserfarenheter. En nyckelkomponent i skuggning är att den är nomadisk till sin natur. Mobiliteten bidrar till att få syn på sociala relationer och interaktioner vilket gör att skuggning lämpar sig särskilt väl för att besvara forskningsfrågor som sträcker sig utanför den rent individuella sfären. De deltagande elevernas egen fotoproduktion, min fältdokumentation och semistrukturerade intervjuer utgör det empiriska materialet, vilket konstrueras kollaborativt och reflexivt. I min presentation kommer preliminära resultat från den etnografiska skuggningen att fokuseras.