När den krypterade chattjänsten Encrochat dekrypterades inleddes en lång och pågående debatt huruvida den fria bevisprövningen är förenlig med rätten till en rättvis rättegång. Den svenska regleringen har utvecklats över lång tid och gått från den legala bevisteorin till den fria bevisprövning vi har idag. Dagens reglering tillåter till skillnad från den legala bevisteorin att rätten gör en samvetsgrann prövning av allt material som presenteras inför domstol. Det här innebär att bevisning oavsett ursprung tillåts presenteras inför domstolen. 

År 1995 inkorporerade svensk rätt Europakonventionen. Europakonventionen syftar till att tillvarata individens fri- och rättigheter och ska beaktas under hela det processuella förfarandet. Då svensk lag inte får stiftas eller tillämpas i strid med Europakonventionen har frågan huruvida den fria bevisprövningens tillämpning är förenlig med rätten till en rättvis rättegång diskuteras. 

Uppsatsen har utrett frågan huruvida tillämpningen av den fria bevisprövningen i fall av oegentligt åtkommen bevisning skett i strid med Europakonventionens artikel 6. För att besvara frågan har en genomgång av praxis meddelad från både Europadomstolen och nationell praxis redogjorts för att därefter tolkas. Uppsatsen har avslutats med en diskussion kring den fria bevisprövningens framtid och huruvida den behöver inskränkas genom ett bevisförbud för att värna om den enskildes rättssäkerhet. Det idag, men även de kommande åren, aktuella ämnet för diskussion är huruvida den svenska principen om fri bevisprövning är förenlig med den globalisering och rättsutveckling som pågår på det straffprocessliga området.