Sverige hade sedan andra världskriget haft mycket god ekonomi. Socialdemokraterna hade ett gott grepp om makten i Sverige och ville bygga om samhället. De genomförde ett mycket stort reformarbete. Reformerna var omfattande och alla hade en roll att spela i det nya Sverige. Allt detta behövde finansieras och administreras detta blev kommunernas jobb. Ett av kommunpolitikernas uppdrag var att utifrån nationella riktlinjer utforma fritids- och idrottsverksamheten i kommunerna. I det nya Sverige hade befolkningen mer fritid och tid till idrott. Idrottsrörelsen var dock oreglerad och var inte under statens paraply. Idrotten och framför allt driften av idrottsanläggningarna har alltid varit stora utgifter i den kommunala fritidsverksamheten. På slutet av 1960-talet hade nästan alla städer i landet tillsatt en nämnd med inriktning på idrott och fritidsverksamhet. Lidköpings kommun tillsatte och startade sin fritidsnämnd år 1969. Just som fritidsnämnden i Lidköping tillsätts så tas stora beslut om idrottens framtid i riksdagen 1970. Detta beslut skulle få konsekvenser för hur idrotten förvaltades i Lidköpings kommun.

 Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera fritidsnämnden och Lidköpings kommuns arbete med Lidköpings idrottsföreningar mellan åren 1970–1973.  I fokus står en fallstudie om kommunen och Lidköpings ridklubb för att ta reda på varför kommunen satsar så mycket pengar på idrotten. Detta skall genomföras genom att undersöka om satsningarna på idrott ökade under undersökningsperioden. Den ska även undersöka en storsatsning som tas upp i fritidsnämndens protokoll rörande Lidköpings ridklubb. Uppsatsen ska försöka hitta kopplingar till Robert D. Putnams teori om socialt kapital. Källmaterialet är ifrån Lidköpings kommunarkiv. Med en kvalitativ och kvantitativ metod skall materialet undersökas och belysa hur man gick till väga när man tog beslut angående stora ekonomiska satsningar och följa kommunens arbete och verksamhet. Resultatet av undersökningen visar att 1970-talets start var en övergångsperiod där en äldre idrottspolitik ersättes av en ny och att Lidköpings kommun satsade alltmer pengar på idrotten. En klubb som var i behov av pengar från kommunen var Lidköpings ridklubb. Resultatet i uppsatsen visar att Lidköpings kommun såg ridklubbens samhällsnytta och deras möjlighet till att producera socialt kapital och de valde därför att hjälpa till med finansieringen av ett nytt stall och ridhus åt klubben på deras begäran.