I samband med pandemiutbrottet 2020 meddelade den svenska regeringen restriktioner som hade till uppgift att begränsa antalet individer att delta vid folksamlingar i syfte att minskasmittspridningen av viruset. Dessa generella restriktioner påverkade även det svenska näringslivet. Mot bakgrund av restriktionerna meddelade regeringen en tillfällig lag vars syfte var att underlätta genomförandet av bolagsstämmor. Undantagen innebar att bolagsstämmor kunde genomföras med elektronisk uppkoppling men framförallt på distans, något som tidigare inte varit tillåtet. Den tillfälliga lagstiftningen är planerad att avvecklas vid utgången av 2021.Digitalisering av bolagsstämmor har tidigare diskuterats i förarbeten men inte fått gehör, med beaktande av den rådande situationen har frågan fått ytterligare aktualitet.Uppsatsen utreder i huvusak huruvida digitala bolagsstämmor är ett ändamålsenligt förfarande enligt aktiebolagslag (2005:551) (ABL). Framställningen undersöker vilket syfte ortsbestämmelsen i 7 kap. 15 § ABL har och huruvida det finns ytterligare funktioner som påverkar utformningen av bestämmelsen. För att erhålla denna information har bland annat en historisk utblick genomförts i syfte för att skapa förståelse för den nuvarande ortsbestämmelsen och övriga funktioner som aktualiseras i samband med bolagsstämman. I framställningen behandlas även den danska aktiebolagsrätten, vilken tillåter ett digitalt förfarande. Det redogörs även för i vilken utsträckning den svenska rätten kan hämta inspiration i den danska. Uppsatsen undersöker slutligen med utgångspunkt från de ändamål och funktioner som identifieratshuruvida dessa vore förenliga med permanenta föreskrifter avseende digitala bolagsstämmor.Av uppsatsen framgår det att i huvudregel ska bolagsstämman hållas på den ort där styrelsen har sitt säte, om inte annat framgår av bolagsordningen, 7 kap. 15 § ABL. Det framkommer av utredningen att ortsbestämmelsen är dels uppställd till skydd för aktieägarna, dels för att säkerställa aktieägarnas möjligheter att delta på stämman. Med ortsbestämmelsens nuvarande ordalydelse erfordrar den en plats där aktieägarna personligen kan infinna sig på. Iförarbeten framgår det dock att om samtliga aktieägare samtycker, kan de åsidosätta ABL:s bestämmelser vars syfte är att skydda aktieägarna, exempelvis ortsbestämmelsen. Vidare ställs ortsbestämmelsens funktion i relation till bolagsstämmans funktion. Vid en sådan jämförelse förefaller det som att funktionernas ändamål skiljer sig åt. Bolagsstämman är det forum där aktieägare kan nyttja sina rättigheter och utöva sin makt över bolagen. Ortsbestämmelsen som kräver att aktieägaren infinner sig på stämmolokalen kan i sammanhanget anses hämma aktieägarnas möjligheter att utöva en aktiv ägarfunktion. Varje aktiebolag ska hålla minst en ordinarie bolagsstämma inom sex månader från utgången av varje räkenskapsår, 7 kap. 10 § ABL. Det innebär att aktieägarna personligen måste närvara på en viss plats, på ett visst datum och på en viss tid, för att kunna påverka bolagsstämmans beslut.Vidare framgår av uppsatsen två betydande skillnader mellan den danska och svenska aktiebolagslagen. Den första är att den danska aktiebolagsrätten har lagfäst möjligheten för aktieägare att besluta om att genomföra bolagsstämman delvis eller helt digitalt. Reformen som möjliggjorde ett digitalt förfarande infördes år 2003. Kravställningen på förfarandet var bland annat att aktieägarnas rättigheter att delta, yttra sig och rösta skulle förbli intakt, likt den sedvanliga bolagsstämman. I den danska rätten har det centrala ledningsorganet ansvaret för att det digitala förfarandet genomförs på ett tillfredsställande sätt. Det har dock utelämnats någon detaljerad beskrivning i lagtext om hur dessa kravställningar ska uppfyllas. Andra 3skillnaden är att den danska aktiebolagslagen har lagfäst SAS-principen, vilket skapar förutsebarhet och kunskap om vilka bestämmelser i anknytning till bolagsstämman som kan åsidosättas eller inte om samtliga aktieägare samtycker. En iaktagelse är att den danska lagstiftningen erbjuder fler uttryckliga alternativ för aktieägarna att på ett mer ändamålsenligt sätt utöva och forma bolagsstämman efter aktieägarnas behov.Uppsatsen redogör sedermera för frågan huruvida ett digitalt förfarande är en potentiell möjlighet. Utifrån detta lyfts argument vad som talar för respektive emot att en permanent bestämmelse införs i ABL som tillåter ett digitalt förfarande.Avslutningsvis framgår av uppsatsen ett de lege ferenda avsnitt, vilken presenterar att det är flera olika intressen som påverkar utformningen av ortsbestämmelsen och bolagsstämman. Det fastslås bland annat att den nuvarande ortsbestämmelsen inte tillåter ett digitalt förfarande men att det samtidigt finns anledning att utveckla och uppdatera den befintliga regleringen till sin samtid.