Sammanfattning

Syftet med denna studie är att undersöka hur elever på vuxenutbildningens yrkesprogram har upplevt undervisningsklimatet under övergången från när- till distans- och fjärrundervisning under pandemin och om upplevelsen är att det har påverkat undervisningens kvalitet. Utgångspunkten är att utifrån ett elevperspektiv bidra med lärdom kring betydelsen av skolans ledarskap vid ett omfattande förändringsarbete så som den förändrade undervisningssituationen som uppstod under pandemin. För att göra begreppet när- distans- och fjärrundervisning mätbart så utgår studien från verktyget: onlinelearning climate scale (Kaufmann m.fl., 2016). Under våren 2020 omarbetades verktyget för att undersöka gymnasieelevers upplevelse av när- och distansundervisning med fokus på undervisningsklimatet (Ifous, 2020). Kaufmanns verktyg användes men omarbetades för att passa gymnasieelever och inte studerande på högre utbildningar som var fallet i Kaufmanns studie (Kaufmann m.fl., 2016). Den omarbetade versionen av verktyget har även använts till denna studie, eftersom utvald målgrupp läser yrkesutbildning på gymnasial nivå. Enkäten distribuerades till 119 elever och det var totalt 34 stycken, (29 procent) som besvarade den. Studiens teoretiska ramverk utgår från Change Management (Grönlund, 2014) för att dels synliggöra vilka förutsättningar som gavs skolledare och lärare vid övergången från när- till distansundervisning och för att identifiera eventuella hinder. Studiens resultat är inte signifikant. Det vill säga inga signifikanta säkerställda skillnader i upplevelsen av när undervisningen sker i skolan eller på distans, detta på grund av för låg svarsfrekvens. Däremot så indikerar resultatet, vilket till stor del följer gymnasieundersökningen (Ifous, 2020) att det finns skillnader i upplevelsen av att vara i skolan och när undervisningen sker på distans. Det är även en utbredd upplevelse av svårigheten i att hitta rutin och struktur för sina studier i distansformatet vilket ställer högre krav på lärares tydlighet både gällande kursupplägg, instruktionerna och förväntningar på eleverna.

Abstract

The purpose of this study is to investigate how students in the adult education vocational program have experienced the teaching climate during the transition from near to distance education during the pandemic and if the experience has affected the quality of teaching. The study is based on a student perspective with the intention of contributing about the importance of school leadership in a comprehensive change management as the transition from near to distance education during the pandemic. To make the concept of on-site-teaching and distance education measurable, the study is based on the tool: Online learning climate scale (Kaufmann, et al., 2016). In the spring of 2020, the tool was modified to investigate high school students' experience of on-site-teaching and distance education focusing on the teaching climate (Ifous, 2020). Kaufmann's tools were used but modified to suit high school students opposed to students in higher education as was the case in Kaufmann's study (Kaufmann, et al., 2016). The revised version of the tool has also been used for this study, as the selected target group students in vocational education at upper secondary level. The questionnaire was distributed to 119 students and a total of 34, of them (29 percent) answered it. The study's theoretical framework is based on Change Management (Grönlund, 2014) to examine the conditions given to schools and teachers in the transition from on-site-teaching to distance education and to identify possible obstacles. The results of the study are not significant. There are no significant guaranteed differences in the experience of when teaching takes place face to face or at a distance. This is due to the response rate being too low. On the other hand, the results, which largely follow the upper secondary school survey (Ifous, 2020), indicate that there are differences in the experience of being in school and when teaching takes place at a distance. There is also a widespread experience of difficulty in finding routines and structure for students partaking in distance education, which places high demands on teachers. Students require clarity in terms of course structure as well as instructions, and their teachers expectations of them.