Denna uppsats undersöker bakgrunden till den mytiska gestalten ”Sola i Karlstad” som i nutiden identifieras som värdshusflickan Eva Lisa Holtz. Den undersöker hur olika former av historiebruk visar sig genom olika sorters källmaterial som berättar om Solamyten, framförallt skriftliga källor men också olika former av visuellt material. Frågorna som ställs är vilka syften som kan skönjas bakom olika versioner av berättelsen och i hur stor utsträckning den har förändrats över tid.Undersökningen är en fallstudie och har genomförts genom att samla in en mängd källmaterial som omnämner Solagestalten före 1980-talet. Källmaterialet består till största delen av text, i form av notiser och artiklar ur dagstidningar samt facklitteratur, men också ett antal fotografier och konstverk. Materialet har analyserats kvalitativt, dels med avseende på vad berättelsen innehåller, dels hur den framställs av källans upphovsman.Slutsatsen kan dras att Solamyten har brukats särskilt aktivt i tider av stark förändring och haranvänts för att ge legitimitet åt konservativa strävanden. Vissa drag i berättelsen har stark kontinuitet över tid, men huvudsakligen präglas den av variation både i vad som berättas och på vilket sätt berättelsen framställts.