Syftet med studien var att undersöka hur onboardingprocessen har fungerat på distans under Covid-19 pandemin och om det finns skillnader i resultatet av onboardingprocessen när den har genomförts på distans. Vi valde att göra en jämförande studie med två grupper av nyanställda, en grupp som haft onboardingprocessen innan Covid-19 på sin arbetsplats och en grupp som haft sin onboardingprocess under Covid-19 på distans. Den teoretiska referensramen i studien redogör för begreppen onboarding, onboardingprocessen, onboarding på distans, Bauers nivåer av onboarding och tre arbetsattityder (arbetstillfredsställelse, upplevt organisatoriskt stöd och upplevt organisatoriskt engagemang) som utgör grunden för studien och som även är underlag till datainsamlingen och analysen. Det är en kvantitativ studie där 93 respondenter deltog från tre olika organisationer. Data samlades in via en riktad digital enkät och resultatet analyserades i statistikprogrammet SPSS. Vi mäter nivåer av onboarding, upplevd nytta av onboarding, organisatoriskt stöd och organisatoriskt engagemang i båda grupperna. Resultatet i studien visar på att det finns en skillnad i alla mätningar som gjorts, där gruppen som haft onboarding på distans har lägre värden än de som haft traditionell onboarding. I analysen kopplar vi samman studiens resultat med aktuella delar i den teoretiska referensramen, där utgångspunkten är Bauers nivåer av onboarding för att visa på skillnader i hur organisationernas onboardingprocess har fungerat i grupperna och till vilken grad den integrerat nyanställda i organisationen. Därefter analyseras förbättringsmöjligheter, upplevd nytta av onboarding och tre arbetsattityder, vilka har en tydlig koppling till Bauers nivåer av onboarding. De slutsatser vi har dragit är att det finns en skillnad mellan grupperna i alla mätningar som gjorts, men vi kan inte generalisera vårt resultat till populationen enligt de signifikanstest som utförts. Till sist förs en diskussion kring studien följt av förslag till framtida forskning.