Covid-19 pandemin har lett till motsättningar mellan kollektivets välbefinnande och individens personliga intressen, särskilt bland universitetsstudenter. Därför är Covid-19 att anses som en sociologisk fråga som har uppenbarat och förstärkt en ny social situation präglad av åsikter och moraliska inställningar. För att förmedla en förståelse för detta utifrån en sociologisk/socialpsykologisk och moralisk kontext används centralt, Zygmunt Baumans syn på etik och moraliskt handlande och Leon Festingers kognitiva dissonansteori, tillsammans med normativa etiska teorier, utilitarism och etisk egoism.

Studiens syfte var att undersöka tecken på utilitarism och etisk egoism hos Karlstads universitetsstudenters moraliska inställning, respektive kognitiv dissonans i deras attityd till Covid-19. Vidare undersöktes hur variablerna moraliska inställning och attityd till Covid-19 hänger samman. Även skillnaden mellan kvinnliga och manliga studenter avseende dessa variabler samt den kognitiva dissonansen undersöktes. Undersökningen genomfördes kvantitativt med en webbenkät innehållande 25 frågor/påståenden. Totalt deltog 49 individer i studien.

Studiens huvudresultat resulterade i att respondenternas generella moraliska inställning och attityd till Covid-19 samvarierar med varandra, där ju mer negativ åsikt man har om Covid-19 rekommendationer, desto mer etisk egoistisk moralisk inställning har man. Medan en mer positiv åsikt om Covid-19 rekommendationerna resulterade i en mer utilitaristisk moralisk inställning. Vidare visade huvudresultatet en skillnad mellan kvinnliga och manliga studenter gällande deras attityd till Covid-19, men inte gällande deras generella moraliska inställning. Dessutom fanns det tecken på kognitiv dissonans i studenternas attityd till Covid-19, men detta skiljde sig inte åt mellan könen.