Syftet med denna uppsats var att undersöka på vilka grunder folk begärde skilsmässa i Sverige under 1800-talet. Därtill var syftet att belysa vad som framkom i enskilda skilsmässoprocesser och diskutera vad de enskilda individernas rättsprocess kunde säga om ett större perspektiv. Detta för att bidra till den tidigare forskningen som gjorts inom ämnet och skildra den historiska kontext som skilsmässoärendena i undersökningen utspelat sig i. Uppsatsen mynnade ut i två övergripande forskningsfrågor: Varför skilde man sig på 1800-talet och vilka var de som skilde sig? De övergripande forskningsfrågorna operationaliserades till snävare frågeställningar som ställdes direkt till källmaterialet. En mikrostudie som denna möjliggjorde till att ta del av och skildra reella fall och gå in på djupet på ett problem som det forskats på tidigare. Mikrostudien gav indikationer och indicier på de övergripande forskningsfrågorna.

Uppsatsen påvisade att skilsmässor, som var ett ovanligt fenomen under 1800-talet, skedde i alla samhällsskikt och båda män och kvinnor åberopade skilsmässor under 1800-talet. Trots kvinnans underordnade roll i äktenskapet var det både män och kvinnor som beskylldes för att vara den som orsakat skilsmässorna i materialet. De undersökta rättsfallens utslag följde de lagar och förordningar som rådde under undersökningsperioden. I källmaterialet påvisas värderingar och normer som rådde i samhället och inom äktenskapet under 1800-talet. Sverige och Stockholm var under en stor förändringsprocess under århundradet. Lika så började de ske en långsam förändring i synen på äktenskapet. Även om förändringsprocessen var långsam och skilsmässorna få, så skedde skilsmässor under 1800-talet och de ökade i takt med samhällets förändring och lagarnas liberalisering.