Syftet med denna studie har varit att undersöka orsaker till kriminalitet i Värmland under andra halvan av 1800-talet. Studien genomförs genom att granska tolv individers bakgrund i kyrkoarkiven för att hitta orsaker till deras kriminalitet. Studien har via fångstyrelsens arkiv och via kyrkoarkiven sökt igenom urvalets liv fram till och med första brottet. Den aktuella tidsperioden för studien är 1800-talet och framför allt andra halvan av detta århundrade eftersom urvalet blev kriminella under andra halvan. Metoden har varit en kvantitativ metod detta eftersom dokumenten som granskats har sammanställts i stapeldiagram, efter vissa uppställda kategorier. Metoden har också stöd i den tidigare forskning som valts, där även dessa använt en kvantitativ metod. Urvalet har sökts via fångrullor för att sedan gå vidare till kyrkoarkiven och sökt deras bakgrunder. De frågeställningar som studien avhandlat var vilka yrken de dömda hade vid frigivandet, men också frågeställningar som rör deras förflutna såsom husförhörsmedverkan och hur stor andel utomäktenskapligt födda kontra nationellt snitt. Det urval och den avgränsning som gjorts för studien var att individen skall vara född i Värmland och har avtjänat straff vid Karlstad länsfängelse vilket resulterade i tolv individer. Avgränsningen för studien har gjort ett kunskapsbidrag till forskning om orsaker till kriminalitet i Värmland under 1800-talet. Studiens urval var för litet för att dra säkra slutsatser kring varför dessa tolv blev kriminella, ej heller visar sammanställningarna av data att det fanns någon trend inom urvalet för att påvisa en orsak till kriminaliteten. Något gemensamt är att deras kriminella liv börjar under en 19-årsperiod denna period är mellan 1860-1879, trots en spridning av ålder i urvalet. Resultatet visade att en stor andel var unga när kriminaliteten började och att en majoritet av föräldrarna hade enklare jobb eller inget alls.