Social ångest är vanligt förekommande hos ungdomar och de löper risk att utveckla en samtidig psykisk ohälsa med depressiva symtom. Ökning av social ångest och användning av emotionsregeleringsstrategier som oro, ältande och sam-ältande är tydligt utmärkande under adolescensen. Det övergripande syftet var att studera sam-ältande i relation till social ångest, depressiva symtom, oro och ältande hos ungdomar i en generell population. Vidare undersöktes om könstillhörighet kunde moderera sambandet mellan undergrupper, med olika individuella profiler av symtom av social ångest och sam-ältande, depressiva symtom, oro och ältande. Studien var en tvärsnittsdesign och bestod av 2059 högstadieelever (1202 flickor och 1307 pojkar). En klusteranalys användes och fyra kluster genererades (Sam-ältande, Inga problem, Något förhöjd social ångest, Samsjuklighet). Ett kluster identifierades med förhöjd social ångest och något förhöjt sam-ältande (Samsjuklighet). Vidare utgjorde könstillhörighet en moderator. Studien fann att flickor som hade förhöjd social ångest (Något förhöjd social ångest) rapporterade högst grad av depressiva symtom, oro och ältande. Resultatet indikerade vidare att sam-ältande skulle kunna utgöra en skyddande effekt för flickor i undergruppen Samsjuklighet i jämförelse med flickor i undergruppen med Något förhöjd social ångest. Slutsatsen i studien indikerade att flickor i jämförelse med pojkar i tonåren mår sämst vad gäller depressiva symtom, oro och ältande samt att sam-ältande tycks vara relaterat till en skyddande effekt hos flickor med social ångest. Avslutningsvis visar studien på betydelsen av fortsatt forskning för att studera relationen mellan social ångest och sam-ältande hos flickor i tonåren över tid för att undersöka om sam-ältande kan ha en skyddande effekt mot utvecklingen av depressiva symtom, oro och ältande.

Social anxiety is a common occurrence in adolescents and they run the risk of developing a concurrent mental illness with depressive symptoms. Increasing social anxiety and the use of emotion regulation strategies such as anxiety, rumination, and co-rumination are clearly distinctive during adolescence. The overall aim was to study co-rumination in relation to social anxiety, depressive symptoms, anxiety and rumination in adolescents in a general population. Furthermore, it was investigated whether gender belonging could moderate the relationship between subgroups, with different individual profiles of symptoms of social anxiety and co-rumination, depressive symptoms, anxiety and rumination. The studie was a cross-sectional design and consisted of 2059 high school students (1202 girls and 1307 boys). A cluster analysis was used and four clusters were generated (Co-rumination, No problems, Slightly increased social anxiety, Comorbidity). A cluster was identified with increased social anxiety and slightly elevated co-rumination (Comorbidity). Furthermore, gender was a moderator. The study found that girls who had elevated social anxiety (Slightly elevated social anxiety) reported the highest degree of depressive symptoms, anxiety and rumination. The result further indicated that co-rumination could constitute a buffered effect for girls in the subgroup Comorbidity in comparison with girls in the subgroup with Slightly increased social anxiety. The study indicated that girls, compared to boys in their teens, feel the worst in terms of depressive symptoms, anxiety and rumination, and that co-rumination seems to be related to a buffered effect in girls with social anxiety. In conclusion, the study highlights the importance of continued research to study the relationship between social anxiety and co-rumination in girls in adolescence over time to investigate whether co-rumination can have a buffered effect against the development of depressive symptoms, anxiety, and rumination.