As demand for food and other materials increase, agricultural landscapes are being favoured over natural grasslands, meadows and forests and thus ecosystems are being altered. To enhance crop output fertilizers are used. However, fertilizers that are not utilized by the crop are prone to leaching and they subsequently affect adjacent ecosystems by decreasing pH. Agriculture further disturbs adjacent ecosystems by decreasing canopy cover, altering water availability and causing fragmentation. This can lead to loss of species diversity within the adjacent ecosystems. One group of flora that are sensitive to ecosystem disturbance are bryophytes. Therefore, this study aims to investigate differences in moss cover of five moss species (Dicranum scoparium, Hylocomium splendens, Polytrichum commune, Ptilium crista-castrensis and Pleurozium schreberi) at sites adjacent to agriculture versus those in nature reserves, and how different habitat attributes affect moss cover. A total of 80 plots at eight different sites were investigated, four sites located adjacent to agriculture and four in nature reserves. The plots at each site were distributed at three different depths, 50, 100 and 150 meters from the forest edge. In each plot, pH, moisture, light availability, tree species composition and the percent cover of the species was measured. The results from a Welch’s ANOVA show that P. crista-castrensis was only encountered in nature reserves, whereas P. schreberi had greater cover at sites adjacent to agriculture, p=0.03. The results from linear regression analysis show that P. crista-castrensis had greater cover further from the forest edge p<0.06 and H. splendens had greater cover in drier areas, p<0.01, with medium canopy cover, p<0.06. The principle component analysis further show likely relationships between; a) soil moisture, tree species composition and nature reserves, b) pH, canopy cover and fertilized agriculture and c) D. scoparium, P. commune and P. schreberi as well as between H. splendens and P. crista-castrensis. The conclusion of the study is that P. crista-castrensis and H. splendens could potentially serve as bioindicators for ecosystem perturbation caused by agriculture. This study suggests that moss species like P. crista-castrensis can be sensitive to ecosystem disturbance caused by adjacent agricultural areas. Furthermore, the study found that H. splendens can be responsive to variables like soil moisture and canopy cover. Additionally, although not explicitly considered in the study design, I found that P. crista-castrensis was affected by edge effects. 

Den växande efterfrågan av mat och andra material medför att naturliga ängar och skogar ersätts med jordbrukslandskap, vilket förändrar dessa ekosystem. För att öka skördarna så används gödningsmedel. Gödselmedel som inte används av grödan är dock benägna att lakas ut och påverkar därför angränsande ekosystem genom att sänka pH. Jordbruk påverkar närliggande ekosystem ytterligare genom att minska krontaket av träd, ändra vattentillgång samt förorsaka fragmentering. Detta kan leda till förlust av biodiversitet inom de angränsande ekosystemen. En grupp floror som är känsliga för störningar i ekosystemet är Bryofyter. Därför syftar denna studie till att undersöka skillnader i täckningsgrad av fem mossarter (Dicranum scoparium, Hylocomium splendens, Polytrichum commune, Ptilium crista-castrensis och Pleurozium schreberi) på lokaler intill jordbruk jämfört lokaler i naturreservat, samt hur olika habitatförhållanden påverkar täckningsgraden av mossorna. Totalt undersöktes 80 provytor vid åtta olika lokaler, fyra lokaler belägna intill jordbruk och fyra i naturreservat. Provytorna på varje lokal var uppdelade på tre olika djup in i skogen, 50, 100 och 150 meter. I varje provyta uppmättes pH, jordfuktighet, trädkronornas täckning, komposition av trädslag samt täckningsgrad av de fem mossorna. Resultatet av en Welchs ANOVA visar att P. crista-castrensis endast påträffades i naturreservat, medan P. schreberi hade högre täckning i lokaler intill jordbruk, p = 0.03. Vidare påvisade linjär regressionsanalys att P. crista-castrensis hade större täckning i provytor längre från skogskanten p <0.06 samt att H. splendens hade större täckning i torrare områden, p<0.01 med medium täckning från krontaket, p <0.06. En principalkomponentanalys påvisade ytterligare troliga relationer mellan följande; a) jordfuktighet, komposition av trädslag och naturreservat, b) pH, trädkronornas täckningsgrad samt gödslad mark och c) D. scoparium, P. commune och P. schreberi samt mellan H. splendens och P. crista-castrensis. Slutsatsen av studien är att P. crista-castrensis och H. splendens potentiellt kan fungera som bioindikatorer för ekosystemstörningar orsakade av jordbruk. Denna studie antyder att mossarter som P. crista-castrensis kan vara känsliga för ekosystemstörningar orsakade av närliggande jordbruk. Studien visar att H. splendens är känslig för variabler såsom jordfuktighet och trädkronornas täckningsgrad. Även om studien inte utformats med kanteffekter i åtanke fann jag att P. crista-castrensis påverkades av kanteffekter.