Flippat klassrum är en pedagogisk undervisningsmodell som, när den introducerades i Sverige, öppnade upp ett nytt sätt att möta eleverna i deras lärande. Det finns forskning som pekar på att modellen bidragit till att stärka elevers matematiska förmågor. Detta är intressant utifrån flera perspektiv men väcker även en del funderingar. Om dessa fördelar stämmer, varför har då inte modellen etablerats i större utsträckning? Syftet med den här undersökningen är att synliggöra lärares inställning till flippat klassrum och jämföra dessa med tidigare studier för att ta reda på om uppfattningen kring möjligheter och begränsningar förändrats med tiden. Studien baseras på intervjuer med fem olika matematiklärare som arbetar på gymnasiet och som provat flippat klassrum men sedan, av olika anledningar, valt att överge modellen. Deras uppfattningar kommer att ställas mot tidigare erfarenheter som hittats i litteratur där lärare själva beskriver hur de arbetat med den pedagogiska undervisningsmodellen. Resultatet i denna undersökning visar att lärares inställning till flippat klassrum är varierande. Uppfattningen är att modellen kan utveckla lärandet men att det krävs vissa förutsättningar hos eleverna för att detta ska vara möjligt. Slutsatsen är därmed att flippat klassrum kan fungera för en del elever men att den ställer höga krav på vissa förmågor. Det fordras att de kan ta ansvar för sitt skolarbete samt att de är studiemotiverade. Lärares allmänna uppfattning om flippat klassrum är att den behöver justeras för att bemöta elevers olika behov.

Flipped classroom is an educational teaching model that, when it was introduced in Sweden, opened up a new way to meet students in their learning. There is research that indicates that the model has contributed to strengthening students' mathematical abilities. This is interesting from several perspectives, but also raises some concerns. If these benefits are true, then why has the model not been established to a greater extent? The aim of this study is to make visible the teachers' attitude to flipped classrooms and compare them with previous studies to find out if the perception of opportunities and limitations has changed over time. The study is based on interviews with five different mathematics teachers who work in high school and have tried flipping classrooms but then, for various reasons, chose to abandon the model. Their perceptions will be contrasted with previous experiences found in literature where teachers themselves describe how they worked with the educational teaching model. The results of this study show that teachers' attitudes to flipped classrooms are varied. The idea is that the model can develop learning but that some prerequisites are required from the students for this to be possible. The conclusion is that flipped classrooms can work for some students but that it places high demands on certain abilities. It is required that they can take responsibility for their schoolwork and that they are motivated. The teacher's general perception of flipped classroom is that it needs to be adjusted to meet students' different needs.