Rätten till egen bostad finns lagstadgat i Sveriges grundlag och är ett av de mest basala behoven för människors livsmöjligheter samt välbefinnande. Trots att nyproduktionen av bostäder idag sker i ett högt tempo, råder det ändå en bostadsbrist i Sverige. Bostadsbristen drabbar främst resurssvaga individer, då nyproducerade bostäder fokuseras till den välbärgade samhällsklassen och inte till de socioekonomiskt svagare, där bostadsbehovet är som störst. Detta riskerar således öka klyftorna i samhället, vilket gör bostadsfrågan till ett essentiellt samhällsintresse, då en ökande segregation har en negativ inverkan för samhället i sin helhet. Med anledning till att det sker en exkludering i bostadsproduktionen, syftar denna forskning till att studera huruvida detta ter sig i Karlstads tillväxtarbete. Målet med studien är att undersöka var bostadsexploateringen i staden riktas, hur nyproduktionen lämpar sig för socioekonomiskt svagare grupper samt hur segregationen har utvecklats i och med detta. För att besvara studiens syfte och frågeställningar, har vi genomfört kvalitativa dokumentanalyser samt involverat kvantitativt statistiskt material. Dokumentanalyserna har studerat intentioner och mål på såväl regional som kommunal nivå, men även involverat utredningar från Hyresgästföreningen. Studiens statistiska material har kontextualiserats till detta för att visa på den faktiska situationen, om var bebyggelsen sker samt hur sociodemografin har utvecklats. I studiens teorikapitel redogörs det för tidigare forskning om urbaniseringsprocesser, sociala skikt samt svensk bostadspolitik, vilket sedermera har analyserats och diskuterats i relation till empirin. I denna forskning har studien kommit fram till att nyproduktionen av bostäder i Karlstad främst har riktats till attraktiva boendemiljöer, där exploatering i vatten- och centrumnära lägen varit högt prioriterat på grund av dess konkurrensfördelar. Fortsättningsvis har studien observerat att bostadsproduktionen ter sig i varierande form beroende på var det byggs. I socioekonomiskt svagare områden används hyresrätter mer frekvent som upplåtelseform, medan i de mer attraktiva stadsdelarna är bostadsrätter ett vanligare alternativ. Vidare kan studien fastslå att samhällsklyftorna och segregationen i staden har ökat. Det är dock viktigt att ha i åtanke att ämnet är komplext och påverkas av en mängd olika faktorer. Däremot har denna forskning kunnat projicera en ökad förståelse för bostadsutvecklingen i Karlstads kommun samt dess relation till segregation.

The right to own housing is laid down in the Swedish Constitution and is one of the most basic needs for people's living opportunities and well-being. Despite the fact that new housing production is currently taking place at a high pace, there is still a housing shortage in Sweden. The housing shortage mainly affects resource-poor individuals, as newly-manufactured housing is focused on the well-off society class and not on the socio-economically weaker ones, where housing needs are greatest. Thus, these risks widening the gaps in society, which makes the housing issue an essential social interest, as increasing segregation has a negative impact on society as a whole. Due to the exclusion of housing production, this research aims to study whether this occurs in Karlstad's growth work. The aim of the study is to investigate where housing development in the city is directed, how new production is suitable for socio-economically weaker groups and how segregation has developed as a result. To answer the study's purpose and questions, we have carried out qualitative document analyzes and involved quantitative statistical material. The document analyzes have studied intentions and goals at both regional and municipal level, but also involved investigations from the Tenants Association. The study's statistical material has been contextualized to show the actual situation, where the housing production is taking place and how socio-demographics have developed. The study's theoretical chapter describes previous research on urbanization processes, social strata and Swedish housing policy, which have subsequently been analyzed and discussed in relation to the empirical data. In this research, the study found that the new production of housing in Karlstad has mainly been directed to attractive housing environments, where exploitation in water and downtown locations has been a high priority due to its competitive advantages. The study has continued to observe that housing production varies depending on where it is being built. In socioeconomically weaker areas, rented apartments are used more frequently as a form of tenure, while in the more attractive districts, co-operative apartments are a more common alternative. Furthermore, the study can establish that the social gaps and segregation in the city have increased. However, it is important to keep in mind that the subject is complex and influenced by a variety of factors. However, this research has been able to project an increased understanding of housing development in Karlstad municipality and its relation to segregation.