Syftet med studien är att undersöka vad två läroböcker för gymnasiekursen svenska 1 presenterar för innehåll rörande ämnesområdet muntlig framställning, samt hur detta innehåll presenteras. Syftet utgörs även av att studera hur läroböckernas innehåll motsvarar ämnesplanens formuleringar för kursen svenska 1 angående vad ämnesområdet muntlig framställning ska behandla. Utifrån läroböckernas presenterade innehåll ämnar även studien att diskutera på vilket sätt läroböckerna ger eleven förutsättningar att utveckla kunskaper om den retoriska arbetsprocessen som ska ligga till grund för planering och genomförande av muntlig framställning. För att uppnå studiens syfte har två varianter av kvalitativ textanalytisk metod använts. Resultatet visar att en av läroböckerna behandlar samtliga aspekter angående vad ämnesplanen för kursen svenska 1 uttrycker att ämnesområdet ska behandla. Det framgår även att den konstaterande framställningstypen dominerar i en av läroböckerna, vilket medför att den fakta som presenteras inte förklaras i samma höga grad som i den andra läroboken. I den lärobok där den förklarande framställningstypen dominerar används även den reflekterande och analyserande för att förmedla innehållet, vilket inte är fallet för den andra läroboken. Det faktum att en av läroböckerna, i hög grad, presenterar förklaringar till den fakta som anges, samt att det anknyts till elevens förkunskaper och erfarenheter kan tala för att eleven ges bättre förutsättningar att utveckla kunskaper om den retoriska arbetsprocessen, än vad som är fallet för den andra läroboken. Vissa av de normativa inslag som förekommer i läroböckerna kan innebära att eleven ges ökade förutsättningar att utveckla kunskaper om den retoriska arbetsprocessen, än om dessa skulle ha utelämnats. I en av läroböckerna används ämnesplanens formuleringar i större utsträckning. Detta kan innebära att elevens förutsättningar att utveckla kunskaper om den retoriska arbetsprocessen är sämre än om andra formuleringar skulle ha använts.

The aim of the present study is to examine what content two educational books for the upper secondary school course Svenska 1 presents regarding the subject area of oral production, and how this content is presented. The aim also intends to examine how the textbooks’ content corresponds to the way the curriculum for the course Svenska 1 expresses what the subject area of oral production should address. From the content presented in the textbooks the present study also aims to discuss in which way the textbooks give the students opportunities to develop knowledge of the rhetorical work process that should be the foundation on which oral production is planned and performed. Two versions of qualitative methods of analysing texts have been employed in order to fulfil the aim of the present study. The result shows that one of the textbooks encompasses all aspects that the syllabus for the course Svenska 1 expresses that the subject area should cover. It also appears that the stating way of expressing the content dominates in one of the textbooks, which causes the facts that are presented to not be explained to the same high degree as the other textbook. In the textbook where the stating way of expressing content is dominating the reflecting and analysing way of expressing the content is also used, which is not the case for the other textbook. The fact that one of the textbooks, to a high degree, presents explanations of the facts it states, and that it links to the student’s previous knowledge and experiences could suggest that the student is given better opportunities to develop knowledge of the rhetorical work process than what appears to be the case for the other textbook. Some of the normative way of expressing content that appears in the textbooks could mean that the student is given increased opportunities to develop knowledge of the rhetorical work process than if these had been left out. In one of the textbooks the language used matches the curriculum to a higher degree than the other textbook. This could mean that the student’s opportunities to develop knowledge of the rhetorical work process is worse than if other phrases would have been used.