Svenska elevers dalande resultat i PISA-undersökningar (Programme for Student Assessment), i Naturorienterande ämnen, har bidragit till det svenska utvecklingsprogrammet Naturvetenskap och Teknik för Alla (NTA). Programmets syfte är att öka intresset och nyfikenheten inom vetenskap och teknik bland lärare och skolbarn. För att få tillgång till programmet måste lärarna ha slutfört en NTA-utbildning.

Syftet med denna studie är att bringa mer kunskap om huruvida det finns kopplingar mellan användandet av NTA-konceptet och lärares syn på och användning av undersökande arbetssätt i de lägre årskurserna. Studien genomfördes, med kvalitativa intervjuer, på två grupper bestående av sex lärare i varje grupp, varav den första gruppen gått en NTA-utbildning.

Vår studie visade att båda grupperna ansåg att det undersökande arbetssättet är en bra och mångsidig arbetsmetod för att uppmuntra lärande bland eleverna. Studien visade dessutom att båda grupperna hade en positiv syn på undersökande arbetssätt, på grund av att det gjorde lektionerna roligare och mer intressanta för eleverna, vilket även ledde till bättre inlärningsförmåga. Det som skiljde de två grupperna var bland annat att de NTA-utbildade lärarna arbetade ämnesöverskridande. Även arbetsmetoderna skilde sig eftersom de lärare som inte gått någon NTA-utbildning inte hade samma tillgång till förberedda färdiga läromedel. I tillägg till detta upplevde de NTA-utbildade lärarna en problematik kring bristen på arbetsutrymme tillsammans med svårigheten att arbeta med icke läskunniga elever.

Swedish students falling results in science subjects, conducted by the OECD's Programme for International Student Assessment (PISA), has led to the Swedish development programme Science and Technology for All (Naturvetenskap och Teknik för Alla, NTA). The programs aim is to enhance interest and curiosity in science and technology among teachers and schoolchildren. To get access to the program teachers must have completed an NTA-education.

The aim of this study is to increase the knowledge about whether there are links between the use of the NTA-concept and teachers ́ views on and use of inquiry-based science teaching in the lower grades. This study was conducted, with qualitative interviews, on two groups each consisting of six teachers, where the first had undertaken an NTA-education.

Our research study showed that both groups considered the inquiry-based science teaching to be a good and versatile working method to encourage learning among the pupils. Furthermore, the study showed that both groups had a positive view of inquiry-based science teaching, due to it making the lessons more fun and interesting for the pupils. Which also lead to better learning abilities. What separated the two groups was that the NTA-educated teachers worked interdisciplinary. The work methods even differed due to not having the same access to prepared finished teaching materials only available through the NTA-program. In addition to this, the NTA-educated teachers even experienced problems regarding the lack of work space together with the difficulty to work with non-literate students.