Människan bakom brottet: En studie av kriminalitet och de intagna på Härlanda centralfängelse under 1900-talets början
2020 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 HE credits
Student thesis
Abstract [sv]
Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur industrialiseringen och urbaniseringen påverkat brottslighetens struktur och omfång genom att studera de brott som resulterat i fångenskap på Härlanda kriminalvårdsanstalt i Göteborg. Med hjälp av fångrullor och biografiböcker har undersökningen besvarat följande frågor:
- Vilka var de vanligaste brotten som resulterat i fångenskap på Härlanda fängelse?
- Vilka var fångarna och hur såg deras socioekonomiska livssituation ut?
Undersökningen omfattar en kvantitativ samt en kvalitativ studie. I den kvantitativa delen av undersökningen behandlas andelen brott samt de typ av brott som resulterat i fångenskap på Härlanda fängelse. Även de intagnas yrke, civilstånd och ålder kartläggs i syfte att, med hjälp dessa upplysningar redogöra för de intagnas socioekonomiska bakgrund och att belysa de grupper som utmärkte sig mer än andra.
I den kvalitativa delen av undersökningen sker en fördjupad inblick i de intagnas levnadsförhållanden och deras bakgrund. Syftet har varit att på en djupare nivå kunna påvisa i vilken utsträckning industrialiseringen och urbaniseringen påverkat människors liv och brottslighet. Den kvalitativa undersökningen har också haft som syfte att stärka den kvantitativa undersökningen, och vice versa.
Den vetenskapliga underlag som uppsatsen lutar sig mot är Marja Taussi Sjöbergs avhandling ”Brott och Straff i Västernorrland: 1861-1890” (1981) och Glenn Svedins avhandling ”En ohyra på samhällskroppen”. Kriminalitet, kontroll och modernisering i Sverige och Sundsvallsdistriktet under 1800- och det tidiga 1900-talet. De studier som gjorts av ovannämnda historiker har delvist använts i jämförelsesyfte och delvist som en förstärkning av de resultat som uppsatsens undersökningen påvisat.
Med hjälp av det tidigare forskningsläge och den empiriska undersökningen har uppsatsens syfte uppfyllts. Samhällsförändringarna har påverkat kriminalitetens karaktär. Sedan det industriella genomslaget under mitten av 1800-talet har brottsligheten ökat i samband med samhällsförändringarna. I det förindustriella samhället var våldsbrotten vanligast vilket kom att ändras i takt med industrialiseringen. I det industrialiserade samhället kom istället tillgreppsbrotten att dominera brottsligheten i och med urbaniseringens större rörlighet och dess höga utbud av både varor och frestelser.
De som hade det svårast att anpassa sig till samhällsförändringarna var grupper från de lägre samhällsklasserna. Dessa grupper utgör nämligen den största delen av fångarna på Härlanda kriminalvårdsanstalt. Fångarna kom dock från alla möjliga sociala grupper; från fattighjon till storföretagare och kommunala ordförande. Den största gruppen brottsligare var dock arbetare och hantverkare som också oftare än andra återfallit i brott.
Stora samhällsförändringar kräver stora omställningar. Genom nya lagar och en ökad kontroll har samhället försökt att få bukt på den ökade brottsligheten. Ett genombrott har varit den förändrade synen och hanteringen av sociala problem. Istället för att bestraffa människor med fängelsestraff kom man istället att fokusera på att vårda människor med till exempel missbruksproblem i syfte att rehabilitera de till goda medborgare.
Place, publisher, year, edition, pages
2020. , p. 21
Keywords [sv]
Brott, kriminalitet, fängelse
National Category
History
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kau:diva-77823OAI: oai:DiVA.org:kau-77823DiVA, id: diva2:1431581
Subject / course
History
Educational program
Secondary Education Programme: Upper-Secondary School: History (300 ECTS credits)
Supervisors
Examiners
2020-05-252020-05-222020-05-25Bibliographically approved