Syfte: Det finns få studier som analyserat den komplexa interaktionen mellan biologiska, sociala och miljömässiga faktorer och dess inverkan på oral hälsa. Det finns därför behov av att öka kunskapen om dessa samband avseende individers hälso- respektive ohälsobeteende i relation till oral hälsa. Ett sätt att mäta individens hälsobeteende är med ’Känslan av sammanhang’ (KASAM), vilket skattar en persons förhållningssätt till sin omvärld, och därmed förmåga till upprätthållande av hälsa . Övergripande målsättning med forskningsprojektet är att hos vuxna individer studera och analysera personers förmåga till upprätthållande av hälsa, i termer av KASAM, i relation till oral hälsa, kost, attityder till tandvård och prevention. Material och Metod: Ett slumpmässigt urval med 589 individer från Jönköpings kommun i åldrarna 20-80 år deltog i studien. I samband med en odontologisk klinisk och röntgenologisk undersökning besvarade deltagarna frågeformulär om tandvårdsvanor, tandhälsa och Antonovsky`s frågeformulär (13 frågor). Statistiska analyser görs med hjälp av SPSS, 14.0. Resultat: Analys av KASAM och dess fördelning i en normalpopulation visar att 20-åringar har en statistiskt signifikant lägre KASAM jämfört med övriga åldersgrupper. KASAM tenderar att stiga med åldern. Äldre män har ett statistiskt signifikant högre KASAM jämfört med jämnåriga kvinnor. Preliminära resultat av KASAM och oral hälsa visar på signifikanta skillnader mellan individer med hög och låg KASAM relaterat till karies- och fyllningsfrekvens. Slutsatser: Distributionen av KASAM fördelar sig olika för olika åldrar och kön. Det föreligger ett samband mellan KASAM och oral hälsa.