Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • apa.csl
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Känslan av sammanhang (KASAM) och oralt status bland vuxna: en epidemiologisk tvärsnittsstudie
Högskolan i Jönköping, HHJ. Oral hälsa.ORCID iD: 0000-0003-2786-707X
Högskolan i Jönköping, HHJ. Oral hälsa.
Högskolan i Jönköping, HHJ. Oral hälsa.
2009 (Swedish)In: Tandhygienisttidningen, ISSN 1102-6146, Vol. 29, no 2, p. 61-61Article, review/survey (Other academic) Published
Abstract [sv]

Känslan av sammanhang (KASAM) är ett frågeformulär som skattar förmågan till ett hälsofrämjande beteende. Syftet var att analysera sambandet mellan KASAM, sociodemografiska faktorer samt oralt status. Material och Metod: Populationen bestod av ett stratifierat slumpmässigt urval bestående av 910 individer från Jönköping, i åldrarna 20, 30, 40, 50, 60, 70 och 80 år. Instrument som användes var den korta versionen av KASAM (13 frågor) samt ett frågeformulär innehållande sociodemografiska frågor. En klinisk och röntgenologisk undersökning genomfördes i anslutning till utlämnandet av enkäterna. Resultat: Totalt deltog 525 individer, 261 men och 264 kvinnor. Sociodemografiska faktorer som ålder, civilstånd, inkomst och utbildning hade en statistisk signifikant association med KASAM. Bivariat analys visade att individer med högre KASAM medelvärde hade statistiskt signifikant fler karierade och fyllda ytor (DFS) och fyllda ytor (FS), färre karierade ytor, färre tänder med tandsten och bättre parodontal hälsa. Efter kontrollering för bakgrundsfaktorer såsom kön, civilstånd, inkomst, utbildning och yrkesnivå, visade det sig att individer med hög KASAM poäng hade en större risk för högre DFS och FS men mindre risk för gingivit. Efter justering för ålder, visades hög KASAM poäng ha en förklarande betydelse för gingivit och plack. Konklusion: Sociodemografiska faktorer hade ett samband med KASAM. Dessutom visade analyserna samband mellan KASAM och fler viktiga orala variabler. Ytterligare studier rekommenderas avseende sambanden mellan KASAM och oral hälsa, där bl a oralt hälsobeteende och attityder till tandvård studeras.

Place, publisher, year, edition, pages
2009. Vol. 29, no 2, p. 61-61
National Category
Dentistry
Research subject
Dental Hygiene
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kau:diva-76997OAI: oai:DiVA.org:kau-76997DiVA, id: diva2:1395362
Projects
Avhandling:Känslan av sammanhang , oral hälsa, tandvårdsbeteende och attityder till tandvårdAvailable from: 2020-02-21 Created: 2020-02-21 Last updated: 2023-08-17Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

Authority records

Lindmark, UlrikaHakeberg, MagnusHugoson, Anders

Search in DiVA

By author/editor
Lindmark, UlrikaHakeberg, MagnusHugoson, Anders
Dentistry

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 175 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • apa.csl
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf