Denna studie handlar om fem olika förskollärares upplevelser av hur de arbetar med flerspråkighet i undervisningssituationerna. Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskollärares föreställningar angående flerspråkighet i undervisningen. Metoderna som har används är semistrukture- rade intervjuer och självrapporter. Det insamlande datamaterialet har sedan analyserats ur ett fenomenologiskt perspektiv för att analysera förskollärarnas olika erfarenheter.

I resultatet blir det tydligt att det är det svenska språket som är normen. Det är svårt för förskollärarna att hitta arbetssätt som inkluderar flerspråkighet istället blir det aktuellt att hitta strategier för att översätta de flerspråkiga barnens språk till det svenska språket. Det beskrivs hur olika anpassningar måste göras som att dela in grupper, tala långsamt, tydligt och repetera mycket. Dilemmat som uppstår är att andra barn som är äldre eller har kommit längre i sin språkliga utveckling måste ta ett kliv tillbaka. Detta leder till att något som är en möjlighet för några barn kan bli ett dilemma för ett annat barn.

Konkretisering är en anpassning i undervisningen som beskrivs som en möjlighet när språket inte räcker till. Bilder, tecken, kroppsspråk och annat konkret material används dagligen för att förtydliga den svenska undervisningen för barnen. I resultatet nämns olika möjligheter med att vilja arbeta inkluderande men det uppstår dilemman när språket inte räcker till och förskollärarna har svårt hur de ska bedriva en likvärdig undervisning. 

This study concerns five different preschool teachers experiences regarding how

they work with multilingualism in teaching situations. The purpose of the study is to contribute knowledge of preschool teachers conceptions of multilingualism in teaching. The methods used are semi-structured interviews and self-reports. The interviews have been analyzed from a phenomenological perspective focusing the preschool teachers different experiences. In the result it becomes clear that it is the Swedish language that is the norm. It is difficult for preschool teachers to find working methods that include multilingualism. Instead it becomes relevant to find strategies to translate the multilingual children’s language into the Swedish language. It describes how different adjustments must be made such as dividing groups, speaking slowly, clearly and repeating a lot. The dilemma that arises is that other children who are older or have come further in their linguistic development must take a step back. This means that something that is an opportunity for some children can become a dilemma for another child. Concretization is an adaptation in teaching that is describe as an opportunity when language is not sufficient. Picture, characters, body language and concrete material are used daily to clarify Swedish teaching for the children. The result mentions various opportunities for wanting to work inclusively, but the dilemma arises when the language is insufficient and preschool teachers find it difficult to conduct an equivalent teaching.