År 2017 utpekade Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ut Karlstad som ett av 18 områden i Sverige som har betydande översvämningsrisk. Staden är sårbar eftersom den är placerad på ett delta och många invånare anser i dag att det är attraktivt att bo och leva nära vattnet. Samtidigt hävdar klimatbarometern 2017 att klimatfrågan är den viktigaste samhällsfrågan bland svenska ungdomar i åldrarna 16-25 år. 

Syftet med den här studien är att belysa ungdomars riskförståelse kopplat till översvämningsproblematiken i Karlstads kommun. Studien baseras på flera fokusgruppsintervjuer på ungdomar och analyseras genom en kvalitativ innehållsanalys eftersom en ökad kunskap om individers riskförståelse kan innebära bättre möjligheter för ett samhälles riskkommunikation. Genom att studera riskförståelsen bland de svenska ungdomarna fås en tydligare bild av vad gruppen har för syn på risker. Vidare kan informationen användas för att undersöka vilken form av riskkommunikation som gruppen är mer mottaglig för. Genom fokusgruppsintervjuerna har studien tagit fram de bakomliggande faktorerna som ligger till grund till deltagarnas riskförståelse.  

Resultatet av fokusgruppsintervjuer resulterade i en bild över att deltagarna hade en låg riskuppfattning om översvämningar, främst eftersom få av deltagarna kände till att Karlstad överhuvudtaget ligger i en riskzon för översvämningar. Dock hade samtliga deltagare en bra uppfattning om vilka konsekvenser en översvämning skulle tänkas medföra för samhället. På grund av att uppfattning om risken för översvämningar endast fanns hos deltagarna som bodde i den centrala delen av staden eller nära vattnet, går det att dra slutsatsen att platanknytningen är en central aspekt till riskförståelsen i denna studie. 

Samtidigt fanns det resonemang från deltagarna om att social påverkan och erfarenheter ansågs vara två viktiga faktorer bland deltagarna själva.

In 2017 the Civil Protection and Preparedness Authority in Sweden (MSB) pointed out Karlstad as one of 18 areas in Sweden with significant risk of flooding. The city is vulnerable because it is located in a delta and waternear properties are popular with the local residents. At the same time, in 2017 the climate barometer in Sweden states that the climate issue is the most important social issue among Swedish youths between 16-25 years.

The purpose of this study is to highlight the sense-making of risk of the Swedish youths between the ages of 16 and 25, linked to the flooding problems in Karlstad municipality. The study is based on several focus-group interviews of young people and analyzed by a qualitative content analysis.

Increased knowledge of the individual's sense-making of risk, can provide the society an opportunity to communicate risk messages in a better way, so more people may understand them. By study the group regarding sense-making of risk it becomes easier to understand how the they consider risks. The information may be used to investigate what kind of risk communication is best suited for that particular group. Through focus-group interviews, the study will identify the underlying factors that underlie sense-making of risk

The results of the focus-group interviews contributed to a picture that the participants had a low risk perception about flooding, mainly because few of them knew that there are risks and problems regarding flooding in Karlstad. However, all participants had a good idea of ​​the consequences that a flooding would have on society. Only the parcticipants who lived in the central part of Karlstad or near the water, had an insight of the risks of flooding. Due to this the conclusion is that the platelet utilization is a key aspect regarding the risk understanding in this study. The participants thought social impact and experience were two key aspects