Syftet med denna studie har varit att undersöka hur lågstadielärare tolkar, förhåller sig till och praktiserar skolans demokrati-och kunskapsuppdrag med särskilt fokus på elevinflytande i ämnet samhällskunskap. Frågeställningarna i syftet behandlar lärarnas uppfattning om demokratiuppdraget och deras syn på ämnet samhällskunskap. De behandlar också vad eleverna får delaktighet i och inflytande över samt vad lärarna anser att det finns för möjligheter och begräsningar med elevinflytande. Frågeställningarna har besvarats genom kvalitativa interjuver med sex lågstadielärare som alla undervisar i samhällskunskap. I linje med tidigare forskning, styrdokument och teori menade lärarna att demokratiuppdraget handlar både om att lära om demokrati men också att leva i en demokrati. Lärarna redogör för ämnet samhällskunskap som förberedande inför framtiden. De menar att eleverna i undervisningen ska utveckla förmågor som krävs för att kunna verka i ett komplext samhälle. Resultatet visade att elevinflytande sker i alla ämnen och inte endast i samhällskunskap. Vidare visade resultaten att elevinflytande förekommer i olika former i undervisningen men inom givna ramar. Lärarna gav i olika utsträckning exempel på både möjligheter och svårigheter med elevinflytande. Resultatet stämmer väl överens med forskningsläget, styrdokumenten och teori i vissa avseenden men det finns också skillnader. En av de största skillnaderna är att forskning beskriver en mer omfattande bild av demokratiuppdraget än den lärarna ger. En annan skillnad är att forskning lyfter kunskapskrav och tid som de största begränsningarna för elevinflytande till skillnad från lärarna i denna undersökning som ser elevgruppen som avgörande för hur de väljer att arbeta med elevinflytande.