Sociala medier har blivit allt vanligare i vår vardag nu än tidigare, vilket även klimatförändringen har blivit. Skogbränder är en normal företeelse som uppkommer naturligt, men kan även uppkomma med hjälp av människan, men sommaren 2014 i Västmanland rådde en allvarlig skogsbrand där även länsstyrelsen i Västmanlands mediakunskaper blev satta på prov. Liknande incident berörde även Trängslet, Älvdalen 2018 som fick ett stort mediapåslag på grund av blixtnedslag vilket ledde till en stor skogsbrand som berörde ett skjutfältsområde.

Syftet med denna uppsats är att beskriva och jämföra hur länsstyrelsen och räddningstjänsten i Västmanland och Dalarna använde och valde ut information till offentligheten via sociala medier under bränderna i Västmanland (2014) och Trängslet (2018). Till syftet finns det två undersökningsfrågor som är menade att bidra med stöd till syftet. Dessa är:

-        På vilket sätt användes sociala medier vid publicering av informationen?

-        Hur och vad prioriterades vid informationsutskicken?

Studien har utförts som en fallstudie med en inkluderad dokumentstudie.

Resultatet som presenterades kom från dokument och intervjuer utförda med räddningsledare från räddningstjänster och kommunikatörer från länsstyrelsen i Västmanland och länsstyrelsen i Dalarna. Slutsatsen visade att sociala medier användes på olika sätt inom de olika kriserna. Vid brand 1 i Västmanland publicerades mycket information på deras Facebook-kanal och även på länsstyrelsens hemsida till skillnad från brand 2 där både Twitter och Facebook användes utöver länsstyrelsens hemsida. Informationen som publicerades vid bränderna publicerades utan att det gjordes en prioritering eller värdering av vilken information som skulle läggas ut på sociala medier. Avsikten med detta var att hålla befolkningen uppdaterad och minska ryktesspridning.