Utbildning och lärande för hållbar utveckling är viktigt för människans och jordens framtid och överlevnad. I skolans styrdokument framgår det att undervisningen i skolan ska ge eleverna kunskap om hållbar utveckling. Hållbar utveckling innefattar ekologisk-, ekonomisk- och social hållbarhet. Detta är en studie om hur 12 elever i årskurs tre resonerar och tänker kring hållbarhetsfrågor gällande de tre dimensionerna av begreppet hållbar utveckling. Studiens avsikt var att studera vilken kunskap och tankar elever i årskurs tre har om några frågor som rör hållbar utveckling, samt utifrån ett genusperspektiv undersöka om det finns några likheter och skillnader mellan pojkarnas och flickornas utsagor och kunskaper. Den teoretiska utgångspunkten för studien har varit genusteorin och fenomenologin. Genusteorin har legat som grund för att förstå likheterna och skillnaderna i flickornas och pojkarnas utsagor och kunskaper. Teorin fenomenologi har belyst vad som ligger till grund för elevernas kunskaper. Studien har genomförts i Mellansverige med metoden fokusgruppintervjuer med totalt 12 elever, varav sex flickor och sex pojkar. Resultatet för studien visar att majoriteten av eleverna är obekanta med begreppet hållbar utveckling. De elever som är bekanta med begreppet saknar en helhetsförståelse för begreppet, då både pojkarna och flickorna relaterar hållbar utveckling främst till den ekologiska dimensionen. Resultatet visar att eleverna har grundläggande kunskaper om ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet som relateras till nationella och internationella händelser. Ur ett genusperspektiv visar resultatet mer likheter än skillnaderna mellan pojkarna och flickornas uttalanden. Däremot saknar eleverna förståelsen om att deras kunskaper inom de tre dimensionerna handlar om hållbar utveckling. Slutsatserna för denna studie är att styrdokumenten kan behöva tydliggöra att hållbar utveckling inte enbart handlar om den ekologiska dimensionen. Styrdokumenten behöver även tydliggöra sambandet mellan de tre dimensionerna, vilket ökar möjligheterna för att eleverna ska få en ökad helhetsförståelse för begreppet och dess innebörd.

Education and learning for sustainable development are important for the future and for the survival of humanity and the earth. The curriculum and syllabus in school says that the school should give the pupils knowledge of sustainable development. Sustainable development includes ecological, economic and social sustainability. This is a study of how 12 pupils in 3^rd grade, in the central of Sweden are thinking about sustainability issues regarding the three dimensions of the concept of sustainable development. The intention of this study was to find out the pupils 'knowledge and thoughts regarding sustainable development, and from a gender perspective see if there are any similarities and differences between the boys and the girls' statements and knowledge. The theoretical point for the study has been the gender theory and the phenomenology. The gender theory has been the basis for understanding the similarities and differences statements and knowledge of the girls and the boys. The theory phenomenology has elucidated what forms the basis for the pupils' knowledge. The study has been conducted in central of Sweden with the method focus-group interviews with a total of 12 pupils, with six girls and six boys. The result of the study shows that the majority of the pupils are unfamiliar with the concept of sustainable development. The pupils who are familiar with the concept lacked a holistic understanding of the concept, since both the boys and the girls related to sustainable development to the ecological dimension. The result shows that the pupils have basic knowledge about ecological, economic and social sustainability that are related to national and international events. From a gender perspective, the result shows more similarities than the differences between the boys and the girls' statements. The pupils lack knowledge that their knowledge within the three dimensions has to do with sustainable development. The conclusions of this study is that the steering documents may need to clarify that the concept of sustainable development is not just about the ecological dimension. The steering documents should also clarifying the connections between the three dimensions, which increases the opportunities for the pupils to have a better understanding of the concept and its meaning.